Knappt hade du hunnit läsa del 2 av följetongen Livet med Apple före del 3 blev publicerad, fantastiskt eller hur? Förvänta dig ännu en vägg av text och djupa funderingar. There ain’t no stopping, så att säga. Åter till ”Farbror resande Mac”-läge…
Produktivitet är inte features och funktioner…
Det argument som ständigt dyker upp är hur begränsat iOS är jämfört med Android, men man måste även dra paralleller mellan iPadOS och Windows nuförtiden. iPad har ju nämligen tagit steget in i den professionella marknaden genom att erbjuda produktivitets-lösningar för den medvetne kontoristen. Detta har Apple gjort länge, men jag tror att många börjar få upp ögonen för att använda just iPad i ett produktivt scenario dessa dagar. Den är helt enkelt väldigt bra att skriva, göra kalkyler och presentationer på. Dessutom har den ju stöd för penna, om man vill göra någon illustration eller liknande.
Mjukvarorna styr vad du kan göra, inte operativsystemet…
Även om Android är mer ”öppet” och i princip tillåter alla handlingar utan begränsning, så har Apple mer professionella och stabila mjukvaror. Dessa gör också exakt vad man behöver och det saknas väldigt sällan möjligheter att lösa det mesta även på iOS/iPadOS. Problemet är att iOS inte alltid är så ”Android-logisk” som många önskar. Du måste exempelvis dela till en annan app, istället för att öppna en fil i en annan app. Det blir helt enkelt lite omvänt för den som är van med Windows och Android.
Jag talar efter egen erfarenhet, då jag har använt Windows och Android sedan dom i princip uppfanns, medan jag har använt iOS och iPadOS under en kort tid. Detta gör att vissa saker jag ser som logiskt i Android upplevs som begränsningar i iOS. Egentligen är det ju jag som är begränsningen, då jag kanske inte förstår hur man ska lösa vissa saker. För den som har använt iOS under en lång tid känns kanske Android begränsande och ologisk, vem vet.
Kraft när det behövs, inte annars…
En sak som alltid varit synonymt med Apple är kraftfulla processorer och prestanda utöver det vanliga. Egentligen så är det optimering som passar bättre i beskrivningen, men många tror att det bara är att ”slänga in större motor för att få snabbare bil”, när det egentligen har med design och optimering att göra.
Ett lysande exempel på detta är Android telefoner med 12 GB RAM och 8 processorkärnor, överklockade och vätskekylda, men trots detta så är dom ändå inte är snabbare än en iPhone med 4 GB RAM och 6 processorkärnor. På ”papper” så är detta väldigt ologiskt och inte före man börjar se till just optimering och design börjar man förstå varför det är som det är.
Även om man ser till batteritid så har Apple har alltid försökt optimera mjuk och hårdvaror för att få mer användningstid ur mindre batterier. I Android världen har man ständigt försökt snabba upp laddning och använda större batterier för att klara sig genom en dag. Målsättningen har således varit att om du inte klarar dig en dag så ska det i alla fall gå fort att ladda telefonen.
Om du tar ett steg tillbaka och tittar objektivt på detta så inser du nog att Apple hade rätt inställning redan från början. Dom bevisade detta när dom stoppade in ett lite större batteri i iPhone 11 PRO Max och plötsligt fick en telefon som i princip slår alla andra i batteritid, men även snabbheten och processorkraften.
Det blir svårt som konsument…
Att vara ”medveten konsument” och välja en ny surfplatta eller telefon medför stora problem för den som går ”på pappret”, eftersom Apples produkter egentligen verkar undermåliga och fattiga på funktioner. Den blygt tilltagna hårdvaran i kombination med diffusa siffror och egentillverkade processorer gör att det egentligen inte går att jämföra rakt av. Till en följd av detta så har många försökt skapa ”benchmarks” där man testar prestandan i Apples produkter och försöker jämföra med Android, vilket inte är så lätt som det låter.
Bägge operativsystemen hanterar minne och tilldelar processorkraft på olika sätt, vilket gör att ett sådant test måste se helt olika ut på dom olika plattformarna. Detta gör givetvis att faktorer som optimering blir en stor del av resultatet istället för själva hårdvaran. Poängsättning mellan dom båda plattformarna blir lite skevt och man kan inte direkt lita på resultatet. I tester som rör prestandan på webbläsare, vilket oftast går att jämföra direkt, uppvisar iOS betydligt bättre prestanda, men det finns även en annan faktor som spelar in här…
Kompatibilitet är inte alltid givet…
När vi tittar närmare på kompatibilitet, alltså möjligheten att få webbsidor och annat att fungera som det var tänkt, men även att kunna koppla in diverse enheter till sin surfplatta eller mobiltelefon så är Apple i framkant. Men det finns vissa undantag.
Steve Jobs hade en idé om att man skulle kunna surfa på Internet med sin mobiltelefon eller surfplatta, precis som att man satt framför sin dator hemma. Med den grundtanken så skapades också Safari, som är Apples webbläsare för dom olika operativsystemen. Safari är en otroligt ”kompatibel” webbläsare som erbjuder läsaren möjligheten att känna sig som att man använder en enhet som är anpassad för just att läsa på Internet med.
Den erbjuder ”läsarläge” där onödiga element automatiskt tas bort och man blir presenterad med innehåll istället för reklam och annat skräp. Genom att peka på ett stycke på en hemsida så zoomas texten in och man får möjlighet att se större text, utan att behöva nypa och gorma. Kort och gott så är det betydligt smidigare på en enhet från Apple än en från Android, där upplevelsen ibland kan variera kraftigt.
Det finns dock undantag som hindrar. Exempelvis är det svårt att kopiera en bild från en hemsida, eftersom Safari förutsätter att jag bara vill läsa innehåll, inte kopiera det. Eftersom webbläsaren är så pass ”kompatibel” så stödjer den också olika hemsidors regler och begränsningar på ett annat sätt än Android. På Android och Chrome så finns det mer möjligheter att vara kreativ och ”stjäla” referensmaterial. Det är dock inte ett stort hinder på iOS och Safari, men något jag måste försöka hitta en annan väg för att lösa.
Detta är inte ett kärleksbrev…
Vid det här laget så sitter mina läsare och funderar vad som hänt och varför jag sitter och skriver en massa positivt om Apple. Som jag tidigare förklarat så är detta egentligen en form av dagbok. Den dagen jag bestämmer mig att Apple inte var för mig kan jag gå tillbaka och läsa vad som hände och varför det blev som det blev.
Tro för all del inte att detta är någon form av ”kärleksbrev” där jag flyter runt på ett rosa moln format som ett äpple. Orsaken till att jag låter positiv är helt enkelt för att belysa dom positiva sidorna av iOS och Apple. Tonen kommer nog att ändras i och med att tiden går, men än så länge så känner jag att jag är positiv.
Till skillnad från ”vanliga människor” så betyder det väldigt mycket när jag börjar bli negativ. Det är en anledning till att byta bort och börja om, vilket inte är en positiv upplevelse för min plånbok. Själva målsättningen med att köpa Apples produkter var att jag skulle få en långsammare frekvens på mina byten av telefoner, vilket då skulle betyda att jag tjänade pengar, långsiktigt.
Slutligen börjar buggarna komma…
Så här i slutet av ”del 3” så vill jag bara säga att ”livet med Apple” går betydligt enklare nu än tidigare. Jag känner mig kreativ och skrivglädjen är tillbaka. Det är nästan rogivande att kunna sitta på min iPad och knappa på morgonen och sedan fortsätta när jag känner för det under dagarna. Smidigheten och enkelheten i en iPad är svår att matcha för vilken dator som helst.
Dock har buggarna börjat titta fram från sina gömmor i mjukvaran och känslan att iOS och iPadOS är solida och buggfria börjar smått tona bort. Vi pratar dock inte stora problem utan några små irriterande buggar. Låt mig ge ett exempel på detta.
Jag arbetar mycket med snöröjning, halkbekämpning och logistik runt hanteringen av snö just nu. Detta gör att jag ofta använder min telefon för att dokumentera och skapa påminnelser om hur vi ska effektivisera olika moment. För några dagar sedan när jag skulle filma en lastmaskin som hanterade snö så vägrade kameran att starta på min telefon. Kameran startade precis som vanligt, men när jag tryckte på att spela in så blev bilden suddig och blev till en stillbild.
Trots att jag stängde kameran från bakgrundsprocesserna och startade om flera gånger så vägrade den att fungera. Värt att nämna är att jag inte har möjlighet att stoppa arbetet för att kameran i telefonen krånglar, vilket i sin tur gjorde att möjligheten att dokumentera händelserna i processen helt försvann. En irritation just nu, men det hade kunnat vara värre.
Istället för att jag missade chansen att dokumentera processen i arbetsmomentet så hade det kunnat vara något mycket viktigare. Kanske någon försöker dokumentera sin förstfödde på sjukstugan, kanske lyckades någon precis göra sin första bakåtvolt. Det finns gott om exempel där denna lilla bugg skulle kunnat vara en riktigt dålig upplevelse.
Jag har även märkt av buggar med tangentbord, mottagning och framförallt Siri, som går från hjälpsam assistent till fruktansvärt motverkande terrorist på några hundradelar. Oftast med pinsamma samtal och felaktiga meddelanden som följd.
Men det Siri gör bra, det gör ”hon” väldigt bra också. Diktering är helt fantastisk och vissa röstkommandon är otroligt snabba och effektiva. Jag har exempelvis nästan slutat att ringa upp mina kontakter på ”traditionellt sätt”, eftersom det går minst dubbelt så snabbt att bara säga åt Siri vem jag vill prata med. Då jag ofta är ute och kör med bilen så är det bekvämt att bara säga åt Siri att skicka meddelanden, läsa meddelanden och andra saker som gör att jag slipper fokusera på min telefon. Det känns smidigare och enklare, men framförallt så är det betydligt säkrare än att sitta med telefonen i handen, vilket man ser alldeles för mycket av i dagens samhällen.
Värt att notera är att dom buggar jag råkat ut för än så länge inte är ”dealbreakers”, det vill säga att dom går att rycka på axlarna åt och det är svårt att återskapa problemen när dom likaså dykt upp en gång. Kameran har bara krånglat vid ett tillfälle, ett olyckligt tillfälle men ändå bara en gång. Apple uppdaterar hela tiden och jag är ganska säker på att denna bugg kommer att försvinna väldigt snart, så länge det är fler än jag som upplevt den.
Nu får det räcka…
Nu sätter jag punkt för del 3 här. Det finns som vanligt hur mycket som helst att skriva, men jag måste begränsa mig.
Ha en trevlig dag så hörs vi snart igen.