Det är sällan jag är så exalterad att jag inte kan vänta med att testa en produkt. När det gäller dom vackra och smidiga yxorna från Karesuandokniven så gör jag ett undantag. Här pratar vi yxor som inte ser ut eller känns som vanliga yxor, utan som en förlängning av ens arm.
Jag har inget specifikt test för just yxor, vilket gör att jag kommer att behandla den som en Bushcraft kniv istället. Den är faktiskt väldigt väl anpassad för dom flesta moment, så det blir knappast orättvist åt någon håll.
Låt oss börja.
Vedklyvning
När man pratar om en yxa så är det naturligaste momentet just vedklyvning. Men det är inte självklart när man tittar närmare på dom olika typer av yxor som finns. Till skillnad från knivar, där bladets längd spelar in, så gäller det att huvudet på yxan har rätt vikt för att man ska lyckas klyva ved på bästa sätt.
Lyckligtvis är kombinationen den rakbladsvassa eggen och vikten på ca 550 gram i Vuogas àksu riktigt bra och trots sin kompakta känsla så presterar den riktigt bra. Jag föredrar att slå ned huvudet i veden på samma sätt som med en kniv, med en batong/träklabb för att få bättre kontroll. Vuogas Àksu är lite för lätt för att klyva tjocka klabbar med och det är aldrig en bra idé att ta i allt vad man orkar med en yxa. Det är lätt att det händer en olycka då.
Huggning
Ett område där Vuogas Àksu briljerar är huggning. Här är den väldigt väl anpassad och väl balanserad för att kunna klara även tjocka grenar och mindre träd, om det skulle behövas. Jag ska försöka använda yxan i kombination med en mindre kniv, för att se om det kompletterar varandra ute i skogen. Dock har jag inte haft möjlighet att ta en skogstur ännu.
Tälja
Att tälja grillpinnar, vandringsstavar och pinnar för tarp var inget problem. Den är inte lika smidig som en Bushcraft kniv, men samtidigt är den inte lika klumpig som en vanlig yxa heller. Jag skulle välja en kniv för detta moment, men den är helt klart användbar och funktionell i detta moment.
Just i detta test så kände jag att primärt så kanske inte yxan var problemet. Det kändes som att jag behöver tänka på ett annat sätt för att få allt att fungera korrekt, vilket var lite svårt när man huvudsakligen använder knivar i vanliga fall. Med en yxa så kan man inte vinkla på samma sätt, eller hålla på samma sätt som med en kniv. Jag ska göra flera test med yxan lite senare och se om jag kan få till tekniken bättre. Jag uppdaterar givetvis dessa test efteråt.
Matberedning
I detta moment skar jag bland annat kött, grönsaker och frukt, men även finare hantering som att skala ett äpple utfördes. Detta var för övrigt det första testet jag utförde med yxan, i princip första dagen jag ägde den.
Min initiala känsla av att den fungerar bra men är lika klumpig som en Fällkniven A1 PRO i detta moment hänger fortfarande kvar. Den tjocka eggen gör att man i princip bänder loss saken man försöker skära. Med rätt teknik och yxan vinklad så att eggen blir rakare så går det dock att få till riktigt fina snitt. Det som gör detta moment möjligt är att Karesuandokniven har sett till att yxan är lika vass som en bra Bushcraft kniv.
Eggen är dock tjock, för att hålla för påfrestningar, vilket gör att även om yxan är riktigt vass så blir den ändå inte lika bra som med en Bushcraft kniv i detta moment.
Göra upp eld
Fjäderstickor och eldstål, hur bra fungerar det? Om en kniv ska få benämnas bushcrafting-kniv så ska den även kunna användas för att göra upp en eld utan större problem. Om en yxa ska benämnas lämplig för bushcrafting så bör den ha samma egenskaper. Dock är det enda som är lämpligt att dra eldstålet emot själva eggen på yxan, vilket gör att jag undviker detta i det längsta.
Genom detta tankesätt så är faktiskt Vuogas Àksu på samma nivå som en Fällkniven kniv, som inte heller ska dras eldstål med. Jag får med andra ord svårt att sätta ett konkret betyg på just detta moment. Att göra fjäderstickor och förberedande inför att göra upp eld fungerar bra, men själva tändningen av elden går inte att utföra utan skador på yxan.
Skärpa
Hur vass är Vuogas Àksu efter alla moment? Precis som vanligt när jag testar knivar och yxor med väldigt bra kvalité så är det svårt att märka några problem med skärpan. Jag behöver nog mer ”slitage” för att märka av några problem.
Slipa
Även detta moment är svårt att testa, då jag egentligen inte behöver vässa yxan överhuvudtaget. Jag har provat att stroppa eggen lite och den tar skärpan bra, vilket gör att jag preliminärt ger ett högt betyg och får ändra detta i ett senare skede om det visar sig missvisande.
Ergonomi
När det gäller ergonomi så är Vuogas Àksu väldigt trevlig att hålla i. Handtaget har perfekt tjocklek och är svängt ganska kraftigt i änden. Detta gör att den får en naturlig känsla i handen och är faktiskt den mest bekväma och ergonomiska yxa jag någonsin testat.
Den har även en bältesloop på ”slidan” vilket gör att den enkelt kan fästas i bältet. Jag trodde att detta skulle medföra att den slog mot benen och hängde tungt i bältet när man vandrar i skogen, men jag hade fel. Eftersom tyngdpunkten hamnar precis vid midjan så fördelas tyngden väldigt bra. Det lätta handtaget känns knappt och följer benens rörelser väldigt bra.
Ett väldigt bra betyg i detta moment med andra ord.
Ekonomi/Prisvärdhet
Är Vuogas àksu värd pengarna? Rekommenderar jag den till andra? Värt att nämna är att priset inte är den avgörande faktorn för vilket betyg en kniv/yxa får i detta moment. Prisvärdhet avser om den verkligen är värd priset man betalar, det har inget med om priset är för högt i förhållande till vad man är villig att betala. Många får detta om bakfoten så jag vill gärna påminna om nyans skillnaderna. =)
Jag anser att yxan är värd sitt pris. Den kostar i vanliga fall runt 2800 kr, men jag fick min för ungefär 700 kr billigare vilket kändes som ett bra köp. Med tanke på att många moment i tillverkningen är utförd för hand av specialister på sina områden, samt att det är nedlagt många timmar av justeringar och hanteringar på varje yxa så anser jag nästan att den är för billig.
Vi pratar inte om en masstillverkad yxa med robotar som spottar ut samma produkter i jämn takt, utan ett hantverk där varje yxa ser ut lite annorlunda mot nästa. Den ”råa” biten av renhorn som skyddar botten på skaftet på yxan är knotig och ojämn, för att ännu en gång ge yxan ett unikt och individuellt utseende.
Min yxa ser inte ut som någon annan Vuogas àksu, vilket gör den unik och ”min”, vilket i sin tur ger ett mervärde och en känsla av prisvärdhet som är svår att överträffa.
Slutord
Att köpa en yxa för nästan 3000 kr är säkert en vansinnig handling i mångas ögon. Det dom inte ser är själva värdet i arbetet som är bakom produkten. Detta är ingen alldaglig och masstillverkad yxa, utan ett genuint hantverk. Den aspekt jag finner mest nöje i är att alla material kommer från dom lappländska skogarna. Stål från Kiruna, masur från Karesuando och så vidare. Detta gör att den kanske inte är speciell i allas ögon, men för oss som bor ovan polcirkeln så får den ett mervärde.
Jag tycker att Vuogas Àksu är en lätt yxa, men samtidigt så är den perfekt vikt att använda som just en Bushcraft/Camping yxa. Den är smidig, lätt att hålla i och ser ju otroligt vacker ut samtidigt. Det rostfria huvudet i kombination med inläggen i ren och älghorn och det väldigt ergonomiska skaftet gör att den passar väldigt väl in i skogen och inte börjar rosta eller missfärgas bara för att man använder den i blöta och smutsiga väderförhållanden.
Om ni inte har märkt det ännu så är jag väldigt nöjd med Vuogas àksu. Den kanske inte är perfekt ersättare för en Bushcraft kniv, men samtidigt så påminns man om en tid där yxan var det föredragna verktyget och kniven enbart var ett nödvändigt ont. I dagens Bushcraft kretsar så känns det lite som att yxan har blivit ett nödvändigt ont och kniven är mest i fokus.
Jag fortsätter givetvis mina tester och kommer att uppdatera detta inlägg så fort jag har något nytt att komma med. Just nu har jag haft begränsad tid att uppleva dess egenskaper, men den kommer att följa med på många många skogsturer i framtiden. =)