Som dom flesta vet är min A1 PRO till salu på Blocket och även under ”Knivar till salu” på hemsidan, men det i princip ingen känner till är att jag troligen kommer att behålla kniven ändå…
Nu låter det kanske lite förvirrande, eftersom jag helt klart lagt kniven till försäljning, men samtidigt som jag inte trivs 100% med kniven, så är dom aspekter jag gillar fortfarande oslagbara. Det som gör just Fällkniven A1 PRO så speciell är mer än stålet och materialet i handtaget, det är en symfoni av rätta beslut och lång erfarenhet.
Bäst när det är som sämst
Det man ska inse direkt man tar upp kniven är att den inte är en ”täljare” eller kökskniv. Den är heller ingen ”Bushcrafter”, då den tål elementen betydligt bättre än en sådan. Det är en överlevnadskniv, en extrem överlevnadskniv.
Den är som bäst när det är som sämst och förhållanden inte inbjuder till att sitta på en stubbe och mysa. När regnet piskar, snön faller och lera är överallt, det är då A1 PRO visar framfötterna. När du överraskas och tvingas kapa ned ett träd, hugga upp den i bitar, klyva den till ännu mindre bitar och sedan göra upp en eld för att klara dig, det är då A1 befinner sig i sitt rätta element. Design och funktion är väl anpassade för det värsta man kan tänka sig.
Sämst när det är som bäst
Det många gör fel när det gäller A1 PRO är att glömma bort aspekten överlevnadskniv och blir lurade av dess glansiga blad och skarpa och snygga former, jag har varit där själv och kan vittna hur lätt det är att bli lurad. Som sagt är det inte när man ska pilla runt vid en eldstad som den visar sitt rätta element utan när saker går illa och du är oförberedd på vad som ska hända.
Att jämföra denna kniv med Bushcraft knivar som är anpassade för diverse fin-jobb är inte riktigt rättvist, eftersom dom knivarna knappast skulle klara sig bra i andra änden av spektrumet, där A1 PRO lever.
Simulering för inse vad jag missat
Det som fick mig att inse att jag hela tiden varit inne på fel spår med Fällkniven A1 PRO var en simulering av när saker går fel i skogen. Jag väntande helt enkelt in det värsta tänkbara vädret, med regn, snöblandat regn och stormvindar. Jag tog på mig mina Pinewood Laplander Extreme kläder, ett tunt ull-underställ och ett eldstål. Det sista jag tog med mig innan jag lämnade hemmet var min A1 PRO.
I piskande regn, i temperatur runt -2 grader och med bara en kniv och ett eldstål så begav jag mig ungefär 1 mil bort i skogen för att ”lösa problemet” och göra upp en eld. Detta var bland det mest intressanta saker jag utsatt mig för i skogen på väldigt länge. Nu handlade det inte om att fin-snickra vid en brasa, utan att försöka få värme och hålla mig torr.
För extremt väder för dokumentation
Då min Huawei P30 PRO för närvarande är på reparation och min Huawei P Smart (2019) inte tål regn och väta så fick jag försöka ta bilder och dokumentera mina upplevelser rätt så sparsamt. Trots att dom flesta bilder inte visar regnet, så kan jag vittna om att det öste ned ordentligt.
Steg 1 – Hitta bränsle för elden
Då det regnade kraftigt, samt att det regnat under en längre tid, så fanns det inget torrt att använda i skogen. Jag fick helt enkelt nöja mig med ett omkullfallet träd som legat sedan minst ett år tillbaka.
Då jag inte ville slösa energi på att ta dom tjockaste bitarna så bestämde jag mig för att halva trädet skulle vara lämpligare att ta vara på. Trots sin ringa tjocklek så var trädet kompakt och hårt, vilket gjorde att jag fick hacka rätt så ordentligt för att kapa upp den i lämpliga bitar.
Steg 2 – Hitta tändved
Att göra upp eld med blöt ved i storm med bara ett tändstål är i det närmaste omöjligt, så det gäller att hitta något brännbart som går att starta elden med. Min nyvunna kärlek till ”fatwood” gjorde att jag snabbt kunde hitta en gammal stubbe och använda min A1 PRO för att hacka mig in i kärnan och utvinna en bit tjärved. Detta är inte bara en smutsig uppgift, utan kräver att kniven är stabil nog att bända lös det hårda resinfyllda träet från stubben.
Steg 2 – Hitta lämpligt ställe för elden
Då jag redan har ett ställe vid en närliggande sjö där jag brukar göra upp eld så ansåg jag också att detta var det lämpligaste stället att göra upp elden på. I en äkta situation så kanske jag valt ett mer skyddat ställe, men jag ville inte riskera att starta en skogsbrand för att min erfarenhet skulle bli bättre.
Väl på plats vid sjön så klöv jag upp min ved i tunnare bitar, vilket var lättare sagt än gjort. Kvistar och vridet trä gjorde att ordet våld bara är förnamnet på vad som krävdes. Det är också här som Fällkniven A1 PRO kommer till sin rätt. En mindre värdig kniv skulle lätt ha gått sönder och lämnat mig till mitt öde, men för en A1 PRO så är det vardagsmat och precis det den designats för.
Jag flisade upp tjärveden i lämpliga och breda fjädrar och försökte samla ihop allt mitt i eldstaden, men vid det här laget så regnade det ordentligt och dom konstanta kastvindarna var så kraftiga att allt riskerade att flyga bort. Efter att jag letat ett tag så hittade jag en gammal planka som flutit i land. Denna fick agera vind och regnskydd över eldstaden.
Turen var på min sida och regnet avtog bara efter 10-15 minuter, vilket gav mig en bättre chans att göra upp eld.
Trots att allt var ”by the book” så är det givetvis ingen lätt match att göra upp en eld under dessa förhållanden, vilket medförde att jag i princip förbrukade 30% av eldstålet i processen. Men till slut så fick jag en gnista att ta, vilket snabbt blev en varm låga tack vare tjärveden.
Genom att resa min ved 45 grader mot elden så kunde jag nyttja värmen för att torka den, så att när det var dags för den att användas så skulle den få lite lättare att brinna, samtidigt som elden i sig skulle få nog med luft för att inte slockna och dessutom skyddas mot regnet som än en gång hade börjat.
Skam den som ger sig kanske inte är rätt uttryck i en situation som denna, eftersom den som ger sig får frysa och potentiellt dö, men det låter ändå som ett bra uttryck för bilden ovan. Efter att jag lyckats hitta några döda men stående buskar i skogen så fick jag tag på halv-torra grenar som jag kunde klyva och gjorde att jag fick bättre fart på elden.
När elden hade tagit sig så pass mycket att jag inte riskerade att släcka den med ytterligare blöt ved så var det bara att bygga upp den så att den skulle överleva regnet utan skydd. Det är i det här läget svårt att beskriva lyckan.
Med isen som ligger kvar på sjön i bakgrunden och med en sprakande eld så kunde jag bara flytta mig närmare och försöka absorbera all värme jag kunde. Jag var inte blöt igenom kläderna ännu, men då Laplander Extreme inte stöter bort vatten, utan absorberar in den i första lagret, så visste jag att det bara var en tidsfråga innan jag skulle bli kall och blöt.
Tyngden i jackan skvallrade om att det inte skulle dröja länge innan detta skulle hända, vilket då skulle förändra mina förhållanden och chanser att klara mig under en längre tid.
Uppdrag slutfört
Min uppgift hade lyckats och jag kunde nu ta mig hem igen, värma mig med en kopp te och torka mina kläder. Det jag kunde konstatera av min nyvunna erfarenhet var att utan min Fällkniven A1 PRO så hade situationen sett betydligt annorlunda ut.
Om jag förlitat mig på en mindre kniv så hade jag troligen inte orkat kapa upp trädet, troligen inte klarat att klyva det heller. Om kniven inte hade varit så tålig så skulle den troligen gått av när jag klöv den vridna och kvistiga veden, vilket hade varit en katastrof.
Trots att detta bara var en simulering så känner jag att min erfarenhet har blivit bättre. Jag känner mig rätt så övertygad om att jag skulle kunna göra upp en eld som denna än en gång om det skulle behövas. Nästa gång kanske det är på allvar.
Fällkniven A1 PRO kanske inte är den bästa Bushcraft kniven som finns, men som en överlevnadskniv så är den svår att slå. Det är precis på grund av detta som det lilla företaget Fällkniven i Boden, Lappland, lyckats skapa sig ett namn, en topp placering och dessutom används flitigt av militära förband och professionella runt om i hela världen.
Ha en bra dag så hörs vi strax igen.