Jag har testat otaliga skogs- och arbetsbyxor genom åren. Allt från billiga lågprismodeller till rejäla märken med rykte om sig att vara “outdoorvärldens rustningar”. Jag är inte rädd för att smutsa ner mig, inte rädd för att slita på grejer – men jag förväntar mig att de håller, särskilt om jag har betalat premiumpris. Och det är här vi kommer till Fjällräven. Det blir knappast mer “premium” än det, inte i min värld i alla fall.
Jag vet att det är ett älskat märke. Många ser loggan med räven som ett sorts kvalitetsstämpel. Man associerar det med friluftsliv, hållbarhet och skandinavisk hantverkstradition. Men låt mig säga det rakt ut: Fjällrävens byxor är de byxor som sviker först, och ändå kostar mest. Det är en märklig ekvation.
Igår, under en utbildning, ni vet, en sån där situation där man vill att saker ska fungera, så gick jag på toaletten. Ett helt vardagligt behov, inget dramatiskt, men ändå skyndsamt för att inte missa viktig information. När jag öppnade gylfen så lossnade dragkedjan på mina senaste (och sista) “Keb”. Där stod jag med halvöppen byxa som en clown mitt i ett seriöst sammanhang.
För att understryka så är det här alltså inte ett gammalt par som hängt med i åratal. Nej, det här var min senaste investering, och sista par Fjällrävenbyxor, och med det menar jag bokstavligt. Jag kommer aldrig köpa ett par igen.
Tro mig när jag säger att detta inte var första gången. Det är snarare tredje eller fjärde gången någon form av fiasko uppstår med deras byxor. Sömmar som släpper, material som blir sköra efter bara en säsong, dragkedjor som ballar ur. Det håller helt enkelt inte.
Nu kommer vi till ytterligare en sak som gör mig riktigt förbannad. På flera av deras modeller finns ventilationsöppningar längs benen, vilket på pappret låter som en briljant idé. Men vet du vad de har glömt? Ett simpelt nät eller mesh-tyg i öppningen. Nada. Ingenting. Det är som om någon tänkt: “Vad skönt med luft” och helt glömt att vi som faktiskt är ute i skogen, särskilt norr om polcirkeln, inte bara vill ha luft. Vi vill också slippa få myggor, knott, bromsar och annat otyg rätt in i byxorna.
Alltså, mina mest använda byxor, ett par 275-kronorsbyxor från Granngården, har nät i ventilationsöppningarna. Läs det igen. Granngården. Inte något exklusivt “outdoormärke”. Inga tusenlappar i prislappen. Ändå lyckas de förstå att folk inte vill agera insektsbuffé när de ska ta en kvällspromenad i myrmarkerna. Dessa byxor har hängt med i garanterat 8 år nu och ser ut som nya fortfarande, trots att jag använt dom vid renoveringar och annat slitsamt arbete.
Jag har verkligen försökt gilla Fjällräven. Jag har velat tro att det kanske bara varit otur. Kanske “måndagsexemplar”. Men när mönstret upprepar sig gång på gång, när byxorna jag betalar mest för är de som ger upp först, då går det inte att försvara längre.
Det finns byxor från andra märken som kostar en tredjedel och håller tre gånger så länge. Byxor som är genomtänkta, praktiska och håller för verkligheten, inte bara för reklambilder i motljus och en text som förklarar hur bra dom är.
Jag förstår att många gillar Fjällräven. De gör snygga grejer, absolut. Men jag är klar. Om du går i tankar att köpa ett par byxor för skog, vandring eller vardagsslit, titta bortom loggan. Välj något som är gjort för att användas, inte bara för att se bra ut. Du kan enkelt få flera par byxor från andra tillverkare, för samma pris.
För mig är det slut. Det här var sista gången som Fjällrävenbyxor har svikit mig.
Ha en bra dag så hörs vi snart igen.