Jag, Ludde (bilden ovan) och Axel passade på att åka ut i skogen och grilla en korv över en sprakande eld. Vädret var riktigt fint, med -2 grader i luften och nästan helt vindstilla. Helt otroligt trevligt med andra ord.
När vi kommit på plats så blev det en hel del skottande för att kunna fixa till eldstaden, det har snöat många dagar sedan vi var där sist. Men eftersom vi inte hade bråttom så spelade det ju ingen roll. Axel och Ludde passade på att leka lite med pinnar medan jag skottade och fixade med resten.
Medan jag höll på att tillverka en liten skärbräda för att enklare skära upp korven från Fabrikörens så slog det mig… Jag valde att använda min Lars Fält kniv idag, vilket i sin tur öppnade upp för lite problematik. Min senaste ”grej”, att ha minimalt med saker med ut i skogen, hade resulterat i att jag inte hade något att rengöra kniven med efter att jag skurit upp korven. Kall korv har en tendens att kladda ned bladet ordentligt och lämna en hinna av fett och oljor på allt den vidrör.

Om jag använt min Morakniv Garberg så hade jag bara skrapat av det värsta mot en klabb eller liknande och sedan stoppat kniven i knivslidan, inga problem. När jag kommit hem så är det ju bara att diska ur allt och sedan är det problemet ur världen. Men Lars Fält kniven är tillverkad i masurbjörk och läder, dessutom har den ju inte rostfritt stål i bladet.
Jag fick helt enkelt försöka skrapa bort så mycket ”klegg” som möjligt från Lars Fält kniven och sedan motvilligt sätta in den i knivslidan igen… Mycket väl medveten om att den nu i princip permanent kommer att lukta rökt korv. 😣
Det var då det slog mig. Det finns egentligen bara två tillverkare som jag känner att det inte spelar någon roll om dom blir skitiga, oljiga och fettiga, eftersom det går att rengöra dom med enkelhet. Jag pratar om Morakniv och Fällkniven. Då Fällkniven sedan länge valt att kritisera mig för att jag skriver ärliga recensioner så har dom varit på min ”naughty” list över tillverkare som jag ens funderar på. Dessutom har deras priser varit minst sagt fantasifulla.
Vad som hänt den senaste tiden är dock att världsmarknaden har hamnat på kant. Alla knivar, även Morakniv, har blivit mycket dyrare. Detta har faktiskt gjort att Fällkniven, trots deras tidigare otroligt höga priser, nu knappt har höjt priserna något alls. Dom har blivit ”normaliserade” av världsmarknadens fall.

Det är ju fortfarande fantastiskt otroligt dyra knivar, i förhållande till vad man får. Visst, vi pratar ofta om laminerat stål som säkert är mer komplicerat än ett homogent stål. Dessutom har dom konvex slipning, som onekligen är en av dom svåraste att få helt perfekt i fabriksmiljö. Men samtidigt är det plast och gummi som dominerar när man ser bortom stålet.
Då Morakniv onekligen inte vill ta mina önskemål på förslag på allvar så kanske det är dags att ge Fällkniven ytterligare en chans att få visa vad dom går för. Jag har fördelen med att bo rätt så nära deras fabrik och det hade förstås varit otroligt enkelt om något skulle gå fel med kniven.
Detta är förstås bara en ”tanke” än så länge. Jag vet inte riktigt om jag är villig att investera mer pengar i deras knivar. Vi får se hur det blir. Jag är dock på jakt efter en kniv som tål att ”kladdas ned” utan att man behöver gråta, men det måste ju finnas fler av dessa än bara Morakniv och Fällkniven, eller hur?
Om du har något tips, dela gärna med dig.
Ha en riktigt bra dag så hörs vi snart igen.
Kommentarer
11 svar till ”En dag i skogen fick mig att tänka på Fällkniven…”
Hej!
Intressanta tankar, vi tänker lika, vad är det Mora inte tar på allvar? Mina favoritknivar är en Mora med 2 mm klinga & min Garberg. Jag har försökt få dem att göra ett multitool med fokus på kniven.
Ha det fint,
Mattias
Morakniv multitool… 🤤 Det hade varit något det. Jag såg några prototyper där dom tillverkat fällknivar tidigare, men dom kom aldrig ut på marknaden. Man vet ju inte riktigt hur krångligt det skulle bli för Morakniv, eftersom det kräver betydligt mer mekanisk precision och handpåläggning än i dagsläget. Risken är att en multitool skulle bli orimligt dyr och inte säljas så bra som den skulle behöva.
Men tanken på en Morakniv multitool får det att vattnas i munnen. 🤣
Jag är inte superimponerad av mina Leatherman. Så ett multiverktyg med riktig kniv (utbytbara blad) & en rejäl tång som inte viker ner sig hade varit mumma.
Jag letade efter dig på Instagram, men du är inte där, eller?
Nä. Jag slutade med Instagram, Facebook och övriga sociala medier för länge sedan. LinkedIn och hemsidan, det är där jag finns. 😄
Tänk ett multiverktyg där Mora står för kniven & Knipex för tången 😁
Det hade varit något man direkt skulle behöva investera i, utan att tveka. 😄
Vi tänker lika. Garberg; föredrar du rostfritt eller kolstål?
Vi tänker lika. Garberg; föredrar du rostfritt eller kolstål?
Glömde kryssa i att jag vill ha svaret, ledsen för dubbla poster.
Rostfritt har för mig dom bästa egenskaperna. Den håller skärpan bättre, om än den är lite svårare att slipa. Moraknivs rostfria version av Garberg har ju dessutom 14C28N, vilket är ett riktigt bra stål, helst om man jämför med övriga rostfria knivar från företaget, som har 12C27, oftast.
-”Once you go orange & black, you never go back!”
Jag har redan orange/svart på mina KTM & mina Bahco verktygssatser.
Så jag håller med dig!
Det Morakniv inte tar på allvar är mina önskemål om fler färger på Garberg. Jag har länge pratat med dom om att göra en Garberg i Burnt Orange (samma som Kansbol finns i), men har fått till svar att den färgen inte går att återskapa i den plast dom använder för att gjuta Garberg med. Att använda samma material i handtaget som i Kansbol skulle göra en Garberg för klen och troligen orsaka att handtaget går sönder vid större påfrestningar.
Jag slutar dock aldrig att hoppas. Burnt Orange är en otroligt snygg och praktiskt färg i skogen. Dessutom är den riktigt läcker med dom svarta tillbehören (survival kit, bältesloop) vilket gör att det blir svart/orange kombo på kniven.