Cold Steel Pendleton Mini Hunter – Första tiden

Som jag skrivit tidigare så har jag inte någon stor erfarenhet av Cold Steel. Mest för att jag tyckt att dom är lite för ”mördare” och inte riktigt för dom som uppskattar skog och natur. Det var ändå något med Pendleton Mini Hunter som lockade mig. Dels har jag sålt min Casström Safari, vilken är i samma klass, men även för att jag inte längre har någon liten Skinner i min arsenal.

Jag tänkte dela med mig av den första tiden jag haft med denna kniv. Detta är med andra ord inget ”test” eller ”recension”. Enbart tankar och känslor runt denna kniv sedan jag packade upp den ett antal dagar sedan.

Lagom liten kniv
PMH är en ”lagom liten kniv”, med detta menar jag att den känns lagom i handtaget, medan själva kniven känns väldigt liten och smidig i sin helhet. Jag är väldigt imponerad över hur greppig den är i handen. Jag trodde faktiskt att den skulle vara ungefär som Fällkniven F1, eller kanske som Jaktkit Knv3, men den är lite mer gummi aktig och ”svampig” i handen.

Det låter som negativ kritik, men handtaget är faktiskt väldigt bekvämt. Jag kan tänka mig att det är designat för att erbjuda bra friktion även med blodiga händer eller när man grisar runt med fisk. Den lär ju också sitta som gjuten i en arbetshandske. Tummen upp för det. Personligen så jagar jag ingenting, men fiskar gör jag rätt så mycket.

Levererades i princip slö men blev bra
Som titeln antyder så kom kniven ungefär lika vass som mina tidigare Bark River knivar. Det vill säga, den var inte direkt slö, den kunde skära papper utan problem, men att raka sig med den gjorde ont och krävde lite milt våld, vilket aldrig är bra.

Till skillnad från super-pulver-stål knivar jag är van vid så har PMH ett betydligt mjukare stål, vilket har två olika effekter. Dels så håller den inte skärpan lika bra som super stålen, men å andra sidan så är den väldigt mycket enklare att slipa. Faktum är att den var så lätt att slipa att jag inom 10 minuter kunde raka mig med kniven, utan att ens ta med kniven mot hud.

Efter ytterligare polering och stoppning så var den så vass att jag nästan blev rädd att hålla i den. Den passerade papper nästan ljudlöst, vilket är en ytterst trevlig bedrift. Om jag ska vara helt ärlig så tror jag inte jag haft en kniv som tagit en sådan egg på så kort tid, vilket troligen betyder att den kommer att tappa sin egg lika snabbt. Jag har inte hunnit göra något vetenskapligt test på detta ännu, men det är på gång inom kort.

Ambidextriös slida
Till skillnad från Fällkniven slidor så finns möjligheten att vända på slidan till Pendleton Mini Hunter, så att den passar även på vänster sida om kroppen. För mig som är vänsterhänt är det förstås trevligt, men det är även trevligt att kunna ha sin sekundära kniv (vilket denna passar ypperligt för) rätt vänd på andra sidan av kroppen, om man är högerhänt.

Slidan är däremot inte av samma kvalité som dom man hittar på Jaktkit knivarna och erbjuder inte några stora möjligheter för att fästa kniven på andra sätt än vid ett bälte. Den har knapp och kardborre öppning på bältesloopen, vilket gör att man kan sätta dit och ta bort kniven utan att behöva ta av sig bältet. Även detta är en riktigt trevlig funktion som allt för många tillverkare glömmer bort.

Ypperlig vikt men ingen EDC
Pendleton Mini Hunter väger 98 gram, totalt. Detta gör att den bara försvinner när man sätter den på bältet. Den känns dock inte som en EDC kniv, baserat på slidan den levereras med, vilket jag ska gå in på mer i detalj vid ett senare tillfälle. Låt oss säga att den inte är lika smidig att bära som EDC som i skogen.

Snart testad
Inom en snar framtid så kommer mitt fullständiga test på denna trevliga lilla kniv, så jag ska inte sitta här och knappa allt för mycket.

Ha en riktigt trevlig dag så hörs vi snart igen.

Tags:

Comments are closed

november 2022
M T O T F L S
 123456
78910111213
14151617181920
21222324252627
282930  
Produkter
Prenumerera på bloggen via e-post

Ange din e-postadress för att prenumerera på den här bloggen och få meddelanden om nya inlägg via e-post.