Ännu en sömnlös natt

Skiftbytet mellan mig och Sara är nu genomförd. På morgonen tog jag tog över facklan att hålla Axel sällskap. Nu sover han för stunden, men vaknar troligtvis om 10 minuter eller mindre. Man är nöjd så länge det varar, oavsett hur länge det blir.

Varför han ska vara så bråkig på just natten vet jag faktiskt inte. Man får höra från alla ställen att detta är ”normalt” och något som går över. Man kan ju alltid hoppas på det. =)

Att jobba när man inte får sova är minst sagt lite nedbrytande. Först gick det bra, men nu börjar man känna sviterna av att inte få tillräckligt med vila/sömn. Man är okoncentrerad, glömmer saker och är allmänt trögtänkt. Logiken faller samman och man går som en zombie genom dagarna.

Jag hör flera tankar ”så är det, det är inte en dans på rosor”, men faktum är att om man jobbar på kontor så behöver man kanske inte koncentrera sig lika mycket som när man kör en 30 tons lastbil mellan parkerade bilar, fotgängare och trånga passager mellan hus.

Att sitta i en lastbil och köra är inte speciellt svårt, men att vara fokuserad på jobbet kan betyda skillnaden mellan ett överkört barn och en möjlighet att undvika en allvarlig olycka.

Nåja, jag ska ta tillfället i akt och vila lite. Det verkar som att Axel har somnat ordentligt nu, vilket gör mig en smula lyckligare.

Ha en bra dag.