Det är inte så ofta som jag har tid att sitta och göra research för att skriva något som jag verkligen känner påverkar alla oss i Sverige och övriga världen. Men det finns något som verkligen irriterat mig på senaste tiden. Att handla på matvaruaffären. Det är svårt att inte känna sig lurad när 1 Kg fryst kyckling egentligen är 600 gram kött och resten vatten, samtidigt som priset gått upp med massor.
Det har gått så långt att det känns totalt löjligt att köpa vissa produkter och fått mig att helt enkelt sluta handla dessa produkter helt och hållet. Jag gillar inte känslan av att ha blivit lurad när jag handlar något, oavsett om det är matvaror, teknik eller knivar.
Även om jag tyckt detta länge nu så har jag bara knutit näven i fickan, som en klassisk Svensk stereotyp. Men när jag häromdagen såg en video av ColdFusion på YouTube, “Greed or Inflation? Why We Pay More For Less”, så hände något i mig. Jag fick inspiration att dela med mig av mina fynd och tankar runt hur vi konsumenter i princip blir rånade av många tillverkare.
Coldfusions video handlar om något som allt fler konsumenter känner av i både butik och vardag, att vi inte bara betalar mer för saker, utan att vi dessutom ofta får mindre. Mindre innehåll i förpackningar, sämre kvalitet, kortare hållbarhet, eller att mängden per krona sjunker i det tysta.
Du har garanterat märkt detta själv. Stora chipspåsar med nästan inget innehåll och mycket annat.
ColdFusion pekar på flera mekanismer som driver på detta, och även om videon främst tar avstamp i den amerikanska och globala marknaden så finns det tydliga kopplingar till hur saker fungerar här i Sverige.
Så låt oss gräva lite djupare i vad “shrinkflation”, “skimpflation” och “greedflation” faktiskt innebär, och varför vi hamnat i ett läge där man som konsument måste vara mer uppmärksam än någonsin. Varför vi måste vara beredda på att helt enkelt bojkotta vissa produkter, för att visa tillverkare att nu sätter vi ned foten och hittar andra lösningar.
Vad är “shrinkflation” egentligen?
Shrinkflation betyder i praktiken att mängden produkt minskar, samtidigt som priset antingen ligger kvar eller höjs. Klassikern är chokladkakan som går från 200 gram till 180 gram, men kostar lika mycket som innan, i vissa fall lite mer. Det är svårt att upptäcka vid en snabb titt i hyllan, och därmed ett effektivt sätt för företag att behålla, eller till och med öka, sin vinstmarginal.
Ett annat exempel är toalettpapper, som gått från 60 meter per rulle, till 46 meter. Chips som gått från 200 gram per förpackning till 150 gram. Det kan kännas som en liten förändring, men det påverkar förstås hur mycket produkten kostar i slutänden. Det är alltså en prishöjning, bara förklädd till en mindre kvantitet.
Konkurrensverket publicerade 2024 en rapport om krympflation i svenska butiker. Där analyserades flera kategorier, och även om fenomenet inte finns överallt, så konstaterade man tydligt att shrinkflation är ett verkligt och återkommande inslag i den svenska dagligvaruhandeln. Det sker i perioder, i utvalda kategorier, och konsumenter märker det mer sällan än man tror.
I dom fall som tillverkare blivit konfronterade och påkomna med att ha använt denna teknik på pappersprodukter så nämner dom exempelvis att “från en miljöaspekt har de minskat rullängd men kompenserar med bättre absorptionsförmåga så att man ska behöva använda mindre papper per tillfälle.”
Det är helt enkelt ett slugt, men inte särskilt transparent, sätt att ta mer betalt.
Skimpflation – när kvaliteten smygs neråt
Minst lika problematiskt är skimpflation, där produktens kvalitet sjunker, samtidigt som priset inte förändras. Det kan handla om tunnare material, fler tillsatser, svagare smak, billigare råvaror eller att en tidigare premiumprodukt nu innehåller ingredienser av lägre klass.
Det här är otroligt vanligt nu för tiden, vilket gör att vi konsumenter luras att köpa korv som knappt innehåller kött längre, eller frysvaror som innehåller mer vatten än själva produkten vi tänkte köpa. Det är otroligt vanligt att hitta denna typ av bedrägeri mot oss konsumenter.
Anledningen till detta beror på att detta inte ens syns på vågen. Det är därför ännu svårare att upptäcka. Ändå påverkar det konsumenten lika mycket som att man krymper på produkten. Man betalar samma eller högre pris för en betydligt sämre produkt.
Om det samtidigt är en produkt som man är van att handla, då är det enkelt att bara ta den av gammal vana och inte dubbelkolla att det verkligen är samma produkt som man köpt i många år tidigare.
Ofta driver tillverkare detta så långt att konsumenter till slut börjar upptäcka att något inte står rätt till. Ofta när smaker och konsistens är ohållbart dåliga. Men det är fortfarande många som inte tänker på det, vilket gör att skimpflation fungerar otroligt bra.
Inflation och prishöjningar – men något stämmer ändå inte
Det går inte att bortse från att Sverige, världen och hela leverantörskedjan genomgick enorma kostnadsökningar efter 2020. Energipriser, frakt, råvaror, logistik, matproduktion, allt steg – samtidigt.
SCB visar bland annat att livsmedelspriserna ökade med:
- +18,6 % under 2022,
- +5,5 % under 2023,
- och därefter lugnade prisnivåerna sig något under 2024.
Det är stora ökningar, och de drabbade alla.
Men här kommer en viktig poäng. ColdFusion lyfter fram att prisökningarna i många fall går långt över vad inflationen i sig förklarar. Det stämmer även överens med vad flera europeiska synpunkter pekat på. Vissa företag har helt enkelt passat på att öka marginalerna när konsumenterna ändå förväntat sig högre priser.
Detta kallas ibland för “greedflation”, även om det är ett mer laddat uttryck.
Fler olika faktorer spelar in, men slutsatsen är densamma:
Inte alla prisökningar beror på inflation. En stor del beror på företagens egna val och girighet.
Problemet med transparens – och varför konsumentprisindex inte fångar allt
SCB har förklarat att tekniker som “shrinkflation” är svårt att mäta i ordinära inflationsmått, eftersom paketstorlekar inte automatiskt justeras i statistiken. Det innebär att viss krympning kan “gömma sig” i prislappen.
Detta gör att shrinkflation kan pågå parallellt med inflationen, utan att riktigt synas i den officiella statistiken.
Köper du till exempel mindre yoghurt för samma pris, så räknas priset stilla in i KPI, trots att du i praktiken fått mindre värde. Ett väldigt oärligt sätt att lura sina kunder.
Svenska konsumenter märker förändringen – men ofta för sent
Sveriges Konsumenter har vid flera tillfällen gått ut och varnat för krympflation, och uppmanar kunder att kontrollera jämförpris (pris per kilo, per liter, per styck). Det är nämligen det enda sättet att se vad man egentligen betalar.
Det är också tydligt att “krympflation” blivit vanligare, både i Sverige och internationellt, trots att det aldrig kommuniceras öppet. Förpackningarna designas gärna om samtidigt, så att förändringen ska gå så obemärkt som möjligt.
Det är lätt att gömma mycket bortfall bakom en “ny fräsch design”.
Jag pratade faktiskt om detta för flera år sedan, men visade då på exempel där det populära hushållspappret “Torky” från Edet plötsligt blev mindre, samt gick från den stabila och hårda rullen, till något som kändes som en kudde när man provade att nypa på produkten. Det var visuellt uppenbart att produkten redan då börjat smyg-krympas för att lura konsumenter.
Varför gör företagen så här?
Svaret är otroligt enkelt och uppenbart. Dom vet att det fungerar. Företag har testat det här i över 50 år, det är absolut ingen ny företeelse. De vet att konsumenterna reagerar mer negativt på en öppen prishöjning, än på en förpackningsförändring.
En prishöjning syns direkt vid hyllkanten, men ett minskat innehåll kräver lite mer uppmärksamhet. De flesta upptäcker det inte förrän månader senare, eller aldrig. I en marknad med låg konkurrens fungerar det ännu bättre, eftersom alternativen inte alltid är bättre.
Vad kan vi som konsumenter göra?
Man kan faktiskt göra en hel del, även om fenomenet är svårt att stoppa. Men det kräver samtidigt att vi är uppmärksamma och ger oss tid att se igenom försöken att lura oss.
1. Titta alltid på jämförpris – Det avslöjar direkt om du får mer eller mindre för pengarna.
2. Notera förpackningsstorleken – Inte bara vikten, utan volym, antal eller storlek.
3. Byt märke om du känner dig lurad – Företag märker när försäljningen går ner.
4. Fundera på om premium verkligen är premium – Skimpflation är vanligare än man tror.
5. Köp större förpackningar där det är rimligt – De är ofta mindre påverkade av shrinkflation.
Avslutningsvis – vi står mitt i en förändring, som pågått länge
ColdFusion lyckas i sin video förklara ett komplext ämne på ett väldigt pedagogiskt sätt, och när man ser allt sammanställt så blir det tydligt att fenomenet “mer för mindre” inte är en slump, utan en strategi. Vissa företag gör det mer än andra, vissa gör det öppet och ärliga, andra gör det i tystnad.
Inflationen är verklig, men den är bara en del av förklaringen. Den andra delen handlar om företagsbeslut, konkurrens och möjligheten att dölja prishöjningar på kreativa sätt.
Det är därför ämnet är så viktigt att prata om, och det är därför konsumentmedvetenhet är viktigare än den någonsin varit tidigare.
Ha en jättebra dag så hörs vi snart igen.
Lämna ett svar