För några dagar sedan klickade jag hem något jag länge gått och sneglat på, Opinel Picnic+ setet, där man kan förvandla sin vanliga Opinel-kniv till både gaffel och sked. Det är en slags modern hobo-lösning – en form av allt-i-ett-verktyg för den som vill äta ute utan att behöva ta med ett helt bestickset.
Sparar det plats? Knappast jämfört med en Wildo-spork, men jag tänkte mest att det kunde vara kul att prova. Både som en del av EDC:n i väskan och ute på nästa äventyr i skogen.
Det är verkligen något jag gillar med Opinel, den där enkelheten, den jordnära känslan. En trähandtag, ett nästan löjligt vasst stålblad och en konstruktion som inte försöker vara mer än den är. Den gör jobbet. Punkt.
När jag ändå var igång beställde jag också en Opinel No.8 Garden Knife. Den har en lite annorlunda bladform än de klassiska modellerna och ett handtag som sticker ut designmässigt. Den känns nästan som en korsning mellan en traditionell Opinel och en gammal trädgårdskniv – charmig, robust och användbar. Jag ser fram emot att känna hur den ligger i handen när man jobbar lite med den, kanske täljer, kanske skär upp en bit rep eller en bit torrkött vid elden.
Ni som hängt med ett tag vet att jag gillar att modifiera mina Opinel och göra dom “mina”. På grund av dess prislapp så är det något som både är roligt att göra och inte kostar speciellt mycket. Om man skulle råka göra fel, tja, “try and try again” säger jag bara.
Det går att köpa Opinel knivar med ofärdiga handtag från Opinel själva, vilket jag rekommenderar för er som vill vara lite mer kreativa än att bara bygga om det befintliga handtaget.
Sist men inte minst blev det en Opinel No.12 såg. Den har jag sneglat på väldigt länge. Den påminner faktiskt lite om Victorinox lösning med den utfällbara sågen, men Opinel-varianten är längre, mer “riktig” på något vis, vilket samtidigt antagligen går den mer effektiv när man vill kapa lite grövre grenar. Jag har ju redan No.18 sågen (den stora) och är mycket nöjd med hur effektiv den är. Jag är därför övertygad om att No.12 sågen kan bli ett fint komplement till de mindre verktygen i ryggsäcken.
Kanske blir det ännu en “termite” version i slutänden, som min modifierade No.10 Stainless som du ser på bilden ovan.
En annan stor fördel med Opinel, förutom priset, är att deras verktyg och knivar inte väger nästan något alls. Det gör att även om man inte har allt-i-ett, som på en Victorinox, så blir det inte speciellt mycket vikt i slutet, även om det förstås tar upp lite mer plats.
Ärligt talat, ju mer jag funderar på det här, desto mer känner jag att jag nog börjar bli lite sentimental eller kanske nostalgisk med åren. Det är något befriande i att gå bakåt ibland. Att inte jaga det nyaste, mest taktiska eller hypermoderna, utan i stället uppskatta det beprövade, det som fungerar.
Opinel är ett sådant varumärke. Deras knivar har använts av allt från franska bönder till vandrare, hantverkare, äventyrare och livsnjutare i över hundra år. De är varken dyra eller komplicerade, men de levererar och går att få otroligt vassa. Det är kanske just det som gör dem så tidlösa och fina att använda.
Så ja, kanske är det lite bakåtsträvande att falla tillbaka till trähandtag, vridlås och klassiska lösningar. Men ibland är det också precis vad man behöver.
Jag tror att det är där jag är just nu, någonstans mellan det moderna EDC-tänkandet och den gamla skolans enkelhet. Där form möter funktion, och där historien fortfarande känns levande i handen. Det känns samtidigt som att även om tiden har rusat iväg framåt, så hittade Opinel ett recept för framgång som jag tror många är lite avundsjuka på idag.
Jag kommer förstås att testa dessa Opinel prylar och återkomma i senare inlägg om vad jag upptäckt. Är dom en bra och smidig lösning, eller var det pengar i sjön? Vi får väl se vad det blir för resultat.
Har du eller har du haft några Opinel knivar? Berätta gärna om du har någon erfarenhet som du tycker är intressant och vill dela med dig av.
Ha en riktigt bra dag så hörs vi snart igen.
Lämna ett svar