I denna test ska vi titta närmare på Para 3 från Amerikanska Spyderco, vilket är en kniv som kanske inte passar alla, men för dom som gillar små EDC knivar så är den garanterat en perfekt matchning.
Låt oss börja…
Ergonomi
När man plockar upp Spyderco Para 3 FRN för första gången så slås man av hur lätt den känns. Det andra man noterar är att den ligger väldigt bra i handen. FRN handtaget är täckt av en rätt så aggressivt mönster som gör att kniven greppar bra i handen eller handsken. Kanterna är utsökt rundade och gör att inga ”hot-spots” märks av.
Handtagets storlek gör att den troligen passar normalstora händer bättre än stora, men jag hade inga problem att rymma min rätt så stora hand på handtaget. Personer med större händer än 10 i handskstorlek kommer troligen att känna att det finns lite för lite att greppa.
11 cm ihopfälld, totallängd på 18 och en bladlängd på 7,5 cm är en rätt så perfekt storlek för EDC. Handtaget är tunt, vilket gör att den inte blir till en klump i fickan. Para 3 i FRN har så kallat ”deep-carry-clip” som standard vilket gör att kniven går djupt ned i fickan. Detta gör att man slipper ha kniven exponerad och man undviker onödiga frågor. Föredömligt bra.
Skära
Para 3 är riktigt trevlig att skära med. Den har ett kort och tjockt blad, men själva eggen är mycket tunn, vilket bidrar till att man kan skära det mesta utan större problem. Jag har till och med provat på att tälja med den, trots att jag vet att den inte är anpassad för det. Det visade sig att den var lika bra på att sprätta en kartong som att vässa en grillpinne, vilket är gott nog åt dom flesta EDC människorna. Det betyder också att den skulle fungera bra att använda som andra-kniv vid camping och vandring, eftersom den klarar det mesta och håller en låg vikt.
Material
När man först tittar på kniven så ger den kanske inte direkt ett kvalitetsintryck utöver det vanliga. Handtaget ser ut att vara i svart plast och man ser heller ingenting märkvärdigt på bladet, förutom det stora hålet (aka. spideyhole). Jag har inte mätt diametern på hålet, kanske det är designen som gör det, men på Para 3 verkar hålet vara betydligt större än på andra knivar.
Det är faktiskt inte före man plockar upp den och känner på den som man inser att det ligger mycket tankearbete bakom. Det krävdes lång erfarenhet och många praktiska tester att anpassa materialen till kniven. Handtaget är tåligt, lätt och greppvänligt i FRN (Fiber Reinforced Nylon), medan bladet är tillverkat av CTS BD1N, vilket känns ungefär som D2. Det håller skärpan bra och är samtidigt relativt lätt att slipa.
Kortfattat kan man säga att Spyderco inte har missat någonstans när det gäller kvalitén och materialvalet. Som brukskniv så kan jag inte hitta några problem överhuvudtaget.
En hand
När vi tittar på en-hands-hantering så finns det nog ingen tillverkare som lagt ned mer tanke och research på att få den aspekten att fungera perfekt. Redan på 80-talet släppte Spyderco sin då unika fällkniv ”Worker” med ett hål för att underlätta att få fram bladet.
Sedan dess har hålet blivit större, bättre och snyggare och är kanske en av dom mest anmärkningsvärda innovationer som knivar sett sedan dess, hur tokigt det än kan låta.
Para 3 har kompressions-låsning på bladet (Compression Lock), vilket närmast beskrivs som en vanlig ”liner-lock” fast på handtagets ovansida. Denna typ av låsning är inte direkt anpassad för hantering med bägge händerna, utan tillverkas specifikt för höger eller vänsterhänta. Trots detta så kan jag, som är vänsterhänt, hantera en högerhänt kompressionslåsning utan större bekymmer. Tricket är att använda sig av bältesclipset för att hålla i kniven.
Trots utformningen av låset så fungerar det bra att öppna och stänga kniven med en hand. Spyderco är trots allt proffs när det gäller en-hands-hantering och så sätter standarden för hur det ska fungera, utan överdrift.
Matberedning
Det lövformade bladet på Para 3 är inte perfekt att hantera vid matberedning. Detta beror på den relativt korta eggen på 6,5 cm, men även på bladets vinkel som är lite framåt. Detta gör att man får använda bladets främsta del och pressa det igenom materialet istället för att ”dra-skära”, vilket är normalt vid matberedning. Ni förstår säkert vad jag menar.
Bredden på bladet (4 mm på tjockaste delen) gör att morötter och hårdare grönsaker har en tendens att splittras istället för att skäras igenom, men i övrigt går såväl grönsaker som kött och frukt relativt lätt att hanterae. Bladets utformning, med en tum-hylla vid handtaget, gör att man även kan pressa kniven genom material med högre densitet utan problem.
Göra upp eld
Precis som med bushcrafting knivarna så testar jag att göra fjäderstickor och dra eldstål. Här märks det väldigt väl att Spyderco Para 3 är anpassad att vara en brukskniv. Fjäderstickor är inga problem och att dra eldstål på den skarpa ryggen är heller inga problem.
Om jag skulle vilja ha en fällkniv som ”enda kniv” ute i skogen så föredrar jag nog storleken hos Manix 2 XL istället för Para 3.Den är dock användbar och trevlig som en ”andra kniv”, vilket jag tror den föredragna rollen får förbli.
Skärpa
När vi tittar på skärpan på Spyderco Para 3 så levereras den absolut rakbladsvass och behåller denna skärpa väldigt bra. Jag har inga andra knivar med CTS BD1N stål, men den förefaller vara ungefär i klass med bra härdat D2 stål. Eftersom stålet är så pass bra och testerna som jag gjort inte är så tuffa så har kniven behållit sin skärpa utan några problem.
Slipa
Att slipa en kniv i CTS BD1N är förhållandevis lätt. Men ändå inget jag tror nybörjaren ska ge sig in på. Den är enkel att slipa så länge du har rätt utrustning för jobbet. Para 3 har ett tjockt blad med rätt så akut vinkel mot eggen, vilket gör att den inte passar i så många jiggar eller handslipsystem. Frihandsslipning är nog att föredra, men detta kan vara något att tänka på för den som råkat ut för en väldigt sliten egg och inte kan eller vill slipa på fri hand.
Ekonomi/Prisvärdhet
Är Spyderco Para 3 värd pengarna? Faktiskt så anser jag att runt 1299 kr för en kniv i denna kvalité och FRN är bra. Inte minst då den faktiskt erbjuder tuffare hållbarhet med sina 4 mm i bladtjocklek. Jag skulle nog välja G10 versionen istället för FRN, men samtidigt så kan jag inte säga att jag tycker det finns några problem med kvalitén på FRN versionen.
Kompressions-låsningen på bladet känns smidigt och trots lite problem med lock-ups, där låsningen fastnar mot bladet och gör att man inte kan fälla ihop kniven, så är detta vad jag förstår att förvänta. Själva designen på låset gör att den blir lite ”klickig” när man lossar spärren, helst om man svingar upp bladet snabbt. Dock har den aldrig ”låst sig” och förhindrat att jag kan fälla ihop den, enbart ”klickig”.
Jag kan nog utan vidare hitta massor av knivar som kostar lika mycket men inte håller samma kvalité, men även knivar som kostar betydligt mer får nog svårt att matcha vad Spyderco har gjort. Min Benchmade Bugout GRY har betydligt mer lock-ups och bladet är inte heller lika smidigt, trots att den kniven kostade betydligt mer än Para 3:an.
I grund och botten så har Para 3 inte några uppenbara bristerna i ergonomin och inget överspänt pocket-clip. Brickan för bladupphängningen (den har faktiskt bara en) är av högkvalitativ fosfor-brons istället för plast/komposit som i många knivar.
Kortfattat måste jag nog ge Spyderco Para 3 ett högt betyg, eftersom dom inte genat i någon kurva, eller snålat in på någon aspekt av kniven.
Slutord och betyg
Varje gång jag tar upp min Spyderco Para 3 så faller mina tankar på andra knivar i min samling. Jag föredrar nog Manix 2 framför Para 3, men troligen så beror det mer på låsmekanismen än övrig kvalité. Jag föredrar knivar som är ambidextriösa, då jag allt som oftast måste skifta händer för att skala en kabel eller öppna stora kartonger.
Till en början så kanske man inte förstår vad som gör en Spyderco-kniv speciell, men allt eftersom man använder den och lär känna den bättre så upptäcker man en dold aspekt, nämligen det enkla och förfinade i dess design.
Här finns ingenting komplicerat eller förvirrande, inga fluoriserande färger eller blanka metallbrickor. Bara ett handtag, ett blad och ett pocket-clip. Precis som det ska vara…