“Varför Victorinox är oslagbar!”

Jag tror inte att jag gjort detta tidigare, men jag fick in en kommentar som är så beskrivande och trevlig att jag vill dela den specifikt i ett inlägg. Fredrik skrev en lång kommentar till mitt inlägg som handlade om saxen på Victorinox, jag tyckte den kommentaren var värdig att hamna i ett eget inlägg, så här kommer det, direkt från Fredrik:

Jag satt häromdagen och funderade på knivar. Jag bär ju också en Cybertool L sedan några månader tillbaka, och innan det nästan 20 år av ett Cybertool M och har alltid älskat Schweiziska Arméknivar av alla dess slag. Man tittar ju alltid efter något nytt, men det finns inget som har lämpat sig bättre för mitt liv än just Cybertool serien. Men även utan att vara så specifik på modell skulle jag säga att en victorinox är något som absolut alla borde ha. Om inget annat så en liten classic på nyckelringen för att öppna paket, och klippa trådar. 

För mig så är den största styrkan hos en Swiss Army Knife att det är en “uppdaterad” version av de gamla trapper knivarna eller klassiska jack knifes. Du har två blad i olika storlekar som är flat grind och som glider genom materialet du skär väldigt lätt, det stora bladet är perfekt runt ett camping kök för att skära upp kött, grönsaker och äpplen, men som också fungerar hur bra som helst för att tälja till en träbit till något användbart eller bara lite kul och fint. Du har också ett litet blad som är ännu bättre till att tälja smådetaljer och sköta precisionsarbete.

Kombinera det med en slidkniv som kan vara arbetshäst och processa större vedträn ner till rätt storlek för att din SAK ska ta vid så har man i princip täckt alla behov man kan ha när det kommer till knivar. Men sedan har man lite mer funktioner på en Swiss Army Knife som helt enkelt gör livet lite lättare.

En sax som låter dig finlira lite läder eller tyg, klippa trådar, se till att mustashen håller sig snygg och massa annat. En liten såg som skär genom trä som smör och slår högt över sin viktklass i funktionalitet som ger dig förmågan att kapa trä där du vill. Mina 5 senaste julgranar är fällda med en liten Victorinox såg från spontana äventyr i skogen.

Ett litet stämjärn för precision när man karvar, en liten fil som kan räta ut eggen på en yxa, jämna ut den där jobbiga kanten eller fixa den där jobbiga nageln som drar i saker. En liten pincett för att få tag på saker där frusna fingrar inte riktigt räcker till. En konservöppnare som är förvånansvärd bra på att vara en philips skruvmejsel, men som öppnar den där dryga burken som inte hade ring-öppning, och en kapsylöppnare som är tuffare än den har rätt att vara. Den låter dig bända, peta och skrapa på saker som satt sig på tvären. Den är inte oförstörbar, men den tål långt mycket mer än man skulle tro så länge man tänker på hur man bänder den. 

Förr i världen så var det normaliserat att ha en liten fickkniv, för livet är fullt av lägen där man behöver skära till något, fixa lite eller dona. Jag är ganska ledsen över hur det har fallit bort och hur vi inte längre bär med oss verktyg för att skapa och laga, utan telefoner och betalkort för att beställa nytt. Jag tror det är någonstans grunden i varför jag älskar mina victorinox knivar, för de är verktyg för de som skapar, lagar och improviserar lösningar där inga finns.

Har man vant sig vid att ta tillbaka den delen av sitt liv och sin frihet gör det ont att gå tillbaka. 

Min dotter fick nyligen sin första knivkombo, en Mora Scout och en gammal Victorinox Champion C, min sambo fick i samma veva en Mora Companion HD och en Handyman för våra skogsäventyr. Själv så har jag min Victorinox Venture Pro (Tack Urban 😉 ) och min Cybertool L. Trots att jag erkänner att det kanske varit klokare med en Mora så jag hade åtminstonde 2 olika bladprofiler.

Det jag vill komma till är att en SAK och en mora är ett så billigt och kompetent sätt att gå ut och lära sig att skapa av det som finns, och att det här med att bära en SAK är mer än att ha verktygen på sig, det är också en mental ändring som gör att man letar lösningar 🙂

//Fredrik

Nu är jag tillbaka bakom tangentbordet igen, så att jag kan kommentera Fredriks kommentar, som blev ett inlägg. Jag tror nämligen att Fredrik sätter fingret på precis det som gör Victorinox så speciella, de är inte bara verktyg, utan en påminnelse om ett sätt att leva där man själv hittar lösningar istället för att alltid köpa nytt.

Det är samtidigt väldigt fint att höra om hur han introducerat både sin dotter och sin sambo till knivvärlden med en kombination av Mora och Victorinox. Det är precis här magin finns, tycker jag. Man behöver inte lägga tusentals kronor för att få riktigt bra, pålitliga verktyg som både fungerar och lär ut något om självständighet.

När det gäller Victorinox Venture Pro och Morakniv Garberg, då är det lite svårt att säga att den ena är “rätt”. Victorinox Venture Pro har definitivt fördelar över Morakniv också, helst när det är fråga om “fin-lir” och mathantering.

Jag tror, precis som Fredrik säger, att det ligger en mental frihet i att bära en SAK eller en Mora. Man börjar se världen på ett annat sätt, inte som något färdigt att konsumera, utan som något man kan forma, laga och förbättra. Det är nog just därför många av oss aldrig kan sluta bära våra knivar.

Stort tack till Fredrik för att han tog sig tid att skriva ner sina tankar, det här är exakt den sortens reflektion som gör det roligt att skriva om olika ämnen på bloggen. Att få höra andras historier och tankar om knivar och verktyg är otroligt intressant för mig att läsa och lära mig om. Något jag hoppas att alla läsare är intresserade av.

Om du också vill dela med dig av dina historier, tveka inte att höra av dig. Rätt vad det är så hamnar din historia och dina funderingar i ett eget inlägg. En sak jag kanske borde ha introducerat för länge sedan då mina läsare garanterat har mycket att dela med sig av.

Ha en riktigt bra dag så hörs vi snart igen!