Spyderco Manix 2 Salt LW – Testmoment 1-6

Då var det dags att avslöja resultaten från mitt standardtest av EDC knivar. Jag är färdig med samtliga moment från 1 till 5, vilket innebär:

1. Fast blad
2. Bärbarhet
3. Ergonomi
4. Skära
5. Material
6. En hand

Kvar att utföra är fortfarande:

1. Matprepp
2. Eld
3. Skärpa
4. Slipa
5. Rengöra
6. Prisvärdhet

För att ni ska slippa sitta och vänta på att allt blir klart så tänkte jag presentera dessa resultat i 2-3 inlägg och sedan sammanfatta samtliga moment i ett senare skede. Jag har fått mycket respons runt Manix 2 Salt LW och det verkar som att väldigt många mer än mig är i startgroparna att köpa denna kniv. Just därför känns det också viktigt att vara “i tid” och presentera mina resultat av testerna.

Vi kör igång.

Moment 1 – Fast blad
Detta är bara för att fastställa om EDC kniven i fråga har fast blad eller är fällbar. I detta fall så är Manix 2 Salt LW en fällkniv. 😄

Moment 2 – Bärbarhet
Hela Manix 2 serien är rätt så stora knivar. Dom kan inte klassas som annat med sina 11.8 cm ihopfälld och 20.5 cm utfälld. Det som gör Manix 2 till en lite större EDC kniv är dock bredden när den är ihopfälld. Alltså från ryggen på knivbladet till ryggen av handtaget. Det lövformade bladet gör att den får en lite högre profil än många andra EDC knivar.

Personligen har jag inte haft några problem med detta, men om du är van att använda tighta jeans och ha andra saker i fickan, då kommer du inte att undgå att känna att du har din Manix 2 med dig heller. Där just LW (Lightweight) versionen kommer till sin rätt är i vikten, som på många sätt kompenserar för dess profil i fickan. Runt 85 gram är fantastiskt lätt för en så pass robust och stor kniv. Värt att nämna är att när jag säger “hög profil” så pratar jag om cirka 4.5 cm som bredast, så det är inte någon vansinnigt bred kniv, men den är större än många andra och därför är det värt att nämna.

Trådclippet som medföljer Manix 2 Salt LW är inte “deep-carry”. Detta gör att cirka 2-3 cm av kniven sticker upp ur fickan och den signalgula färgen gör då att den blir väldigt synlig. Jag rekommenderar därför att man investerar i just ett deep carry clip rätt så omgående om man tänkt använda kniven som EDC kniv. Om du tänker “men, vilken miss” så kan jag berätta att valet att inte ha deep carry clip på denna kniv är väldigt medvetet av Spyderco.

Manix 2 Salt LW är nämligen en brukskniv som ska användas under svåra förhållanden. Att ha ett deep carry clip gör att kniven blir svårare att greppa ur fickan och motverkar själva tanken med den. Tanken är att man även ska kunna hantera kniven med handskar på, vilket är logiskt på alla sätt. Om man tänkt använda kniven som EDC, då får man också se till att anpassa den för detta ändamål.

Kunde Spyderco ha skickat med ett extra clip som var deep carry, ja, det tycker jag väl. Men det är samtidigt en kostnad som skulle läggas direkt på kunden. I och med att dessa knivar redan är tillräckligt dyra så kanske vi ska vara tacksamma att dom valde att skippa den biten.

Moment 3 – Ergonomi
Här kommer vi till ett litet vägskäl när det gäller just Lightweight modellerna från Spyderco. Det är nog allmänt beryktat att just dessa lättare modeller inte erbjuder samma sorts ergonomi som en modell med G10 handtag.

Sanningen är att vid flera av mina tester så är G10 versionerna inte speciellt mycket bättre. Visst har Lightweight en mycket mer aggressiv mönstring, vilket samtidigt gör att den fungerar utsökt med handskar på. Nackdelen är att den känns mer i handen och om man har känsliga händer så kan det faktiskt orsaka hot-spots vid längre tids tyngre användning.

G10 versionerna är dock rätt så “slipande” mot händer också, så även med dessa versioner så kan man uppleva hot spots vid längre tids hård användning. Det är dock lite mer som sandpapper mot huden, där LW versionen är betydligt grövre.

Personligen har jag inga som helst problem att använda någon av versionerna hårt och längre tid. Jag har täljt skedar med mina Manix 2, använt dom för att hacka rotfrukter och skära torrkött under längre perioder utan att känna någon sorts problem. Lightweight versionerna känns tuffare mot händerna, men eftersom dom inte glider runt i handen så upplever jag inte att dom nöter på något sätt.

Vissa som klagat på LW versionerna har haft problem med att själva kanalen där bladet fälls in i handtaget har vassa kanter. Detta går att fixa på 1 minut med ett sandpapper, om man upplever det som ett problem. Jag har inte märkt av något med dessa kanter vid användning, men om jag drar fingret över detta ställe så känner jag att den faktiskt är lite vass. Jag bedömer det dock som ett icke-problem då det är super-enkelt att fixa själv om man upplever problem.

Jag anser att ergonomin på Manix 2 Salt LW är väldigt bra. Den ligger bra i handen, väger lite och är fortfarande tillräckligt stor för att man ska kunna göra i princip alla kniv-sysslor som man behöver. Vare sig det handlar om matprepp eller att tälja fjäderstickor för att göra upp eld.

Moment 4 – Skära
Jag brukar säga att en kniv som inte kan skära inte är en bra kniv. Många tycker nog att det låter som ett lite idiotiskt uttalande, men då kanske man missförstår själva meningen. Det finns knivar som skär dåligt, har dålig geometri och är allmänt konstiga. Vi ser oftast inte detta med våra ögon, utan måste “känna oss fram”. Detta gör att en kniv som ser bra ut på bild kan vara väldigt dålig. Man kan förstås lösa detta genom att slipa om kniven och ändra dess geometri, men det är ju något som man inte ska ge sig in på om man inte har stor vana vid just detta arbete.

Om vi tittar på Manix 2 Salt LW så har den otroligt bra geometri. Den är i det närmaste ett mästerverk av design som har perfekt avvägning mellan “slice” och robusthet. Den ger med andra ord en egg som är otroligt vass, men samtidigt tål att användas utan att ge upp i första taget. Det lövformade bladet ger en svag vinkel längs hela eggen och mynnar ut i en väldigt precis spets. Hela bladet är V format och ger därför en kontinuerlig och gradvis ökning av tjockleken på bladet. Den skär fantastiskt bra i både mjuka och hårda material.

I mitt testmoment så använder jag papper, paracord, kartong och även trä som testmedium. Jag är otroligt viktig med att den presterar bra, eftersom detta är hjärtat och själen i vad en kniv ska göra. Om en kniv inte skär bra, vad ska man då använda den till?

Moment 5 – Material
Då kommer vi till det som gör Manix 2 Salt LW till vad den är. Mästerligt hanterad CPM Magnacut i bladet, keramisk kula till kullager-låsningen på bladet, fosfor/brons upphängning i bladet som gör att friktionen hålls låg och risken för kontaminering av mekanismen är osannolik. Skruvar i titan och handtag i glasfiberförstärkt nylon (liknande den i pistoler). Behöver jag egentligen säga mer än så?

Jo, för jag upptäckte faktiskt lite detaljer som missats längs vägen.

Varje skruv som håller ihop Manix 2 Salt LW är matchad med ett “svampformat” gängat rör på andra sidan. Denna detalj är INTE tillverkad av titan, utan stål. Även fick-clippet är tillverkat av stål. Gör det något? Nä, det gör det förstås inte. Men jag hade fått uppgifterna att all hårdvara till Manix 2 Salt LW var tillverkat i titan, så jag blev förstås lite förvånad när jag undersökte detta närmare.

Jag ämnar skaffa en deep-carry version inom kort, vilket kommer att bli en i titan, så den biten löser jag strax. 😄

Moment 6 – En hand
Att hantera en Manix 2 med en hand är förstås otroligt lätt. Den är designad att vara just det. Men även om du har en handske på handen så går det väldigt lätt att öppna och stänga bladet, vilket är något som inte så många andra EDC knivar kan skryta om.

Varför jag tycker att detta moment är viktigt beror på att jag vill kunna hantera kniven även om jag är upptagen med andra handen. Som när man håller något på plats eller liknande.

Förutom att den är enkel att hantera med en hand så är den även ambidextrös, vilket medför att den fungerar precis lika bra för vänster som högerhänta. En otroligt bra sak som förtjänar lite extra bonuspoäng enligt mig.

Det jag upplevde lite jobbigt var att fjädern i Manix 2 Salt LW var lite hård. Nu var det förstås länge sedan jag hade en ny Manix 2 som inte är moddad. Men jag skulle ändå rekommendera att man köper en fjäder med mer lätt tryck, så att mekanismen går lättare. Detta gör att kniven blir ännu lättare att hantera med handskar och när man har snö och lera över händerna.

Bara ett tips från mig.

Sammanfattningsvis
Manix 2 serien av knivar är mina absoluta favoriter, det är ingen hemlighet. Men anledningen att dom är det beror till stor del på geometri och hur väl den fungerar som en kniv. Det känns faktiskt som att den är mer än bara en kniv man ritat upp på papper och börjat tillverka.

Barar genom att plocka upp kniven i handen så känner man att Eric Glesser, designer av Manix, har lyckats skapa den perfekta kniven på många sätt. Jag kan inte hela historien bakom, men det är uppenbart att Eric ville skapa något mer än bara “ytterligare en kniv” när han satt vid skrivbordet och funderade. Detaljer där man ofta kan upptäcka att tillverkaren missat, eller helt enkelt slutat bry sig, finns inte på Manix 2.

Allt från handtagets former, hur greppvänlig den är och hur man kan flytta till olika grepp för att få olika egenskaper att dominera, allt detta är otroligt genomtänkt. Spydie hålet i bladet är perfekt storlek för att få in även en tjock vinterhandske och svänga upp bladet. Något som definitivt har uppskattats av mig under denna vinter, då vi haft runt -30 långa perioder.

Formen på bladet ser konstigt ut för dom som inte är vana vid Spydercos knivar, men dom fungerar utsökt till i princip allt man ska använda en kniv till. Såväl som matprepp som bushcraft projekt. Den kanske inte är bäst på allt, men den är samtidigt perfekt avvägd för det mesta.

En sista sak jag vill säga är att Manix 2 Salt LW inte är en kniv designad för att bryta upp saker eller för att hacka sten med, men som kniv, där man använder den som en kniv, där är den otrolig.

Jag återkommer så fort jag hunnit färdigt med fler moment, vilket inte borde ta så länge. Jag har redan nu påbörjat moment 7, 8 och 9 (Matprepp, Eld & Skärpa), så där borde jag ha något vettigt att skriva inom snar framtid. Dom sista momenten, 10-12, kommer att ta ytterligare ett tag att färdigställa och kommer troligen som en separat del innan det slutgiltiga och kompletta testresultatet släpps.

Som vanligt så går det förstås bra att höra av er om det är något specifikt man funderar över gällande Manix 2 Salt LW. Jag svarar gärna på frågor även om det ligger utanför mina tester.

Ha en riktigt bra dag så hörs vi snart igen.