För ett tag sedan skrev jag en så kallad “för-recension” av Helikon-Tex Downtown – en väska som på pappret verkade ha allt jag letade efter, men som jag ännu inte hunnit använda ordentligt. Nu har jag burit och använt väskan i vardagen under en längre tid, och det är dags att avkunna en mer rättvis recension.
Låt oss köra igång.
Första intryck vs. verklighet
När jag packade upp väskan första gången var det framför allt axelremmarna som oroade mig. De var hårda, stela och inte alls sköna. Jag saknade också en bröstrem, något jag var säker på skulle bli ett problem vid längre användning. Men efter att väskan fått hänga med ett tag kan jag konstatera att remmarna har format sig riktigt bra. De känns nu sköna mot axlarna och bröstremmen… ja, jag saknar den faktiskt inte längre, även om det är en vana som är svår att bryta. Men det är intressant hur snabbt man vänjer sig, och i det här fallet har Helikon-Tex visat att de vet hur material ska bete sig över tid.
Jag hoppas bara att den stannar här och inte fortsätter bli mer medgörlig och mjuk, vilket i så fall skulle kunna medföra att bröstremmen skulle bli nödvändig. I så fall får jag väl hitta på någon lösning själv. Jag har ju symaskin. 😅
Organisation och upplägg
Det stora som skiljer Downtown från många andra EDC-väskor är sättet man organiserar sin packning på. Istället för att allt hamnar i en enda hög, placerar man ut sina inserts och moduler mot en vertikal “vägg” med kardborre. Det här har varit en total gamechanger för mig.
Numera behöver jag bara öppna väskan och så vet jag exakt var sakerna sitter. Inget mer rotande, inget mer grävande för att komma åt en pryl längst ner. Allt är överskådligt och lättåtkomligt.
Men det här sättet att packa kräver också en omställning. Eftersom insidan är så välorganiserad och ganska låst i sin struktur, finns det inte särskilt mycket utrymme över för “extra” saker. Där har den främre stora fickan räddat mig många gånger – där får jag plats med en shemag, en regnjacka och andra lösa grejer som inte riktigt passar i huvudutrymmet.
Mindre lyckade lösningar
En sak jag fortfarande är lite besviken över är fickan som är avsedd för vapen. För mig är den helt onödig. Jag har försökt använda den till en EDC-kniv, men åtkomsten är krånglig och det känns mest omständligt. Här hade jag hellre sett en mer universell lösning, kanske ytterligare ett flexibelt utrymme för prylar man snabbt vill nå. Eftersom denna ficka öppnas nedåt så måste jag vända på väskan för att komma åt öppningen, vilket är otroligt jobbigt.
Men, jag ska fortsätta försöka hitta på vad denna ficka ska kunna användas till. Kanske hittar jag ett användningsområde som jag tidigare inte tänkt på. Om du har något tips så är du förstås välkommen att höra av dig. 😊
Helhetsintryck
Helikon-Tex Downtown är en väska som verkligen växer ju mer man använder den. Den må ha haft en lite stel start, men när remmarna mjuknat och jag själv lärt mig tänka om kring organiseringen så har den blivit en riktigt trogen följeslagare. Den största styrkan är utan tvekan ordningen och översikten. Att kunna öppna väskan och direkt se var allt är, utan att behöva gräva, gör vardagen betydligt smidigare.
Att kunna öppna upp huvudfacket till 100% och “fläka ut den” på en passagerarstol i bilen gör att man enkelt kan komma åt precis allt. När man sedan ska iväg till fots igen så drar man bara igen dragkedjorna så ser den ut som vilken ryggsäck som helst, vilket för mig in på ännu en aspekt. Den ser faktiskt ut som vilken ryggsäck som helst.
Istället för det militära och taktiska utseendet som man förväntar sig av en EDC väska, så ser Downtown mest ut som en sportryggsäck, anpassad för fotboll eller liknande aktiviteter. Jag behöver alltså inte vara orolig att misstas för en militär i aktiv tjänstgöring när jag går till jobbet, vilket är otroligt trevligt. Väskan är också otroligt lätt i sitt material och sin utformning, vilket gör att den inte bidrar till ökad vikt i långa loppet. Det är egentligen bara prylarna man packar in som väger något.
Anledningen att jag nämner detta är att med Maxpedition och många andra “taktiska EDC väskor” så får man räkna med att väskan väger ungefär 2 kilo, utan utrustning. Denna vikt är betydligt lägre på Downtown, tack vare dess ripstop material.
Nackdelarna är få men värda att nämna – vapendelen är för mig meningslös, och flexibiliteten i packningen är begränsad, med detta menar jag att saker och ting inte flyttar på sig utan är där dom är. Detta gör att man i sin tur inte kan trycka ned en regnjacka och förvänta sig att allt ska flytta på sig, för det gör det inte.
Men väger man det mot fördelarna med organisation, komfort och byggkvalitet, så landar jag i att Downtown faktiskt är en av de bästa EDC-väskor jag har använt, kanske DEN bästa till och med.
Slutligen
Helikon-Tex Downtown är inte väskan för alla. Om du vill ha en ryggsäck som du kan slänga ner lite vad som helst i, så finns det enklare alternativ. Men om du uppskattar en strukturerad vardag där allt har sin plats – då är det här en väska som kan förändra sättet du ser på EDC.
I arbetet så underlättar det att genast veta var kablar, verktyg och annat befinner sig. Möjligheten att plocka ur en organisatorisk insert som inte behövs är förstås också otroligt trevligt. Alla olika EDC inserts som Helikon-Tex säljer gör det möjligt att ha färdiga “pack” att bara trycka fast på kardborre-väggen, samtidigt som man kan plocka ur det man inte behöver under dagen. Otroligt smidigt.
Sedan måste man också nämna att Helikon-Tex inte är ett dyrt märke, egentligen. Väskan i sig kostar strax över 1000-lappen, inserts till den vandrar förstås i pris, men oftast runt 150-200 kr, med lite mer avancerade saker för runt 400 kr. Det blir förstås pengar i slutänden, men man kan även sprida ut kostnaden genom att köpa mer inserts över en längre tid, vilket jag rekommenderar.
För min del har omställningen varit stor, men väldigt positiv. Och idag känns det nästan otänkbart att gå tillbaka till en väska där jag behöver gräva runt för att hitta mina saker. Det känns “omodernt” på något sätt. 😊
Ha en riktigt bra dag så hörs vi snart igen.