På senare tid har jag snubblat över något märkligt, och ärligt talat ganska oroande, när jag kollat på begagnade bilar hos olika handlare. Först trodde jag det bara var en liten lustig detalj. Ett slags “glitch i systemet”. Men ju mer jag tittat, desto tydligare har ett mönster börjat träda fram. Som titeln antyder så handlar det om miltalet på bilar.
Flera av bilarna jag varit intresserad av har, när man kollar deras historik, haft ett visst miltal när de senast var i bruk av förra ägaren. Men när bilen sedan dyker upp hos handlaren – då har den plötsligt gått mindre. Inte mycket, men tillräckligt för att väcka frågor. Kanske har den tappat 500 mil. Ibland bara några hundra. Men ändå. Det är inte något som borde kunna ske av sig självt.

Tillfällighet eller systemfel?
Första gången jag såg det tänkte jag: “Jaha, någon som matat in fel siffra kanske. Det händer.” Men så började jag se samma sak på fler och fler bilar. När jag dubbelkollade i till exempel Carfax eller andra historiktjänster så syntes det klart och tydligt. Mätaren gick bakåt efter att bilen kommit in hos handlaren.
Det här är förstås något man hoppas bara är misstag, eller ett systemfel någonstans i registreringsprocessen. Men ju fler gånger jag ser det, desto mindre troligt känns det.
Ingen vill bli lurad
Jag vill vara tydlig: jag pekar inte finger åt någon specifik handlare, och jag nämner inget bilmärke heller – men jag har sett ett mönster. Och det är oroande. För den som köper en begagnad bil spelar miltalet stor roll. Det påverkar både priset, förväntad livslängd, servicehistorik och till och med försäkringspremier i vissa fall. Om det miltalet inte stämmer, vad mer stämmer inte?
I många fall, som hos vissa bilhandlare, så får bilar automatiskt statusen “nyservad” även om ingen service utförts. Jag har faktiskt kollat på flera bilar som räknats som “nyservade” av handlare, men om man drar upp oljestickan så är oljan svart som natten.
Det handlar inte bara om att bli lurad på pengar. Det handlar om förtroende.
Vad kan man göra som bilköpare?
Så vad kan man göra som konsument? Här är några tips jag själv börjat tillämpa:
- Kolla bilens historik noggrant. Tjänster som Carfax, AutoDNA, eller transportstyrelsens “Mina fordon” kan visa tidigare mätarställningar vid besiktningar och ägarbyten. Även om handlare kan manipulera mätarställningar så kan dom inte påverka fordonets historik.
- Be om dokumentation. En seriös handlare bör kunna visa servicebok eller digital historik som matchar miltalet. Att dom utfört exempelvis ett motorbyte påverkar inte miltalet på bilen, så den ursäkten ska du inte lyssna på.
- Lita på magkänslan. Om något känns för bra för att vara sant, till exempel en bil med lågt miltal och ovanligt lågt pris, så är det kanske inte sant heller.
- Dokumentera själv. Ta gärna en skärmdump eller anteckna mätarställningen om du kollar på en bil vid olika tillfällen. Det kan vara bra att ha om du märker att något ändrats.
Pickup eller arbetsfordon
Om du är på jakt efter en pickup eller annat arbetsfordon, så är det otroligt viktigt att du kontrollerar fordonets historik innan du gör något du får ångra. Här uppe så domineras gruvarbetet av många åtråvärda pickuper och arbetsfordon, men det är viktigt att förstå att när dom säljs, efter 3-5 år, med låga miltal på mätaren, så är fordonet i princip förbrukat.
Den hårda miljön och terrängen inom tung industri förstör även det mest hållbara fordonet, men det finns en dold fiende som garanterat tar död på din investering lite längre fram.
En “trend” som jag upptäckt i min egen jakt på vårt nya äventyrsfordon var att företag inom gruvindustrin säljer deras gamla och “förbrukade” fordon till anställda och privatpersoner utan att annonsera dessa, för att inte skapa en “händelse” som går att kontrollera. Fordonen säljs ofta för väldigt lågt pris, vilket är logiskt. Sedan tvättar man och polerar så att bilen ser betydligt bättre ut “på ytan”.
Sedan säljs bilarna igen för många gånger inköpspriset på den privata marknaden.
På detta sätt kan personerna bakom tjäna mycket pengar och företagen som “förbrukat” bilen behöver inte oroa sig för att ha någon slags skyldighet gentemot köparen, en “win-win” situation för alla, förutom den som köper bilen i sista ledet. Den personen får en fin pickup för ett “bra” pris, men efter ett eller två år så står dom med en skrothög på gården som kostar otroligt mycket att försöka rädda.
Nu tänker du säkert “Äh, jag kan köpa en pickup billigt och fixa upp den. Inga problem!” Men då förstår man kanske inte varför man ska akta sig för gruvfordon, helst här uppe på våra breddgrader. Låt mig förklara närmare.
Anledningen att man ska akta sig för gruvfordon, om du inte känner till det, beror främst på slig, eller malmslig. Det är ett finfördelat material som uppstår vid krossning, malning eller anrikning av malm. Det är i princip ett fint pulver eller kornigt material som består av malmmineral och ibland även gangemineral (det vill säga icke önskvärda mineral som finns i malmen). På områden som vid LKABs gruvor så finns det slig överallt, bokstavligen. Detta finkorniga material letar sig in i fordon på alla icke önskvärda sätt.
Väl inne i lager, bussningar, luftfilter och annat så orsakar slig mycket problem. Kanske inte direkt, eller ens 3 år. Men det är som ett sandpapper som äter upp fordonet. I LKABs gruvor så är sligen berikad av magnetiska partiklar som fastnar i bilens elsystem och ofta slår ut generatorer och annat, samtidigt som lager och annat slipas ned och förstörs.
Det är med andra ord inget du kan “fixa” med ett sådant fordon. När du köper det så har slig redan gjort oreparerbara skador till bilens vitala delar. Vilket också är anledningen att man inte har dessa fordon speciellt länge innan dom byts ut mot nya blänkande arbetsfordon som också utsätts för denna miljö.
Slutligen
Det här är inget jag tycker är roligt att skriva om, jag vill tro att de flesta handlare där ute gör sitt jobb på ett ärligt sätt. Men som köpare gäller det att vara vaken, särskilt när ett mönster som fusk med historiken i ett fordon, eller vem som egentligen har brukat fordonet man köper. Kanske är det för att jag börjat titta, men jag tycker att dessa varningsflaggor börjar dyka upp gång på gång allt mer frekvent.
Har du själv varit med om något liknande? Hör gärna av dig eller lämna en kommentar – det vore intressant att veta om det bara är jag som snubblat in i den här konstiga världen där mil går bakåt och fordon som ser fina ut egentligen är skrothögar.
Ha en riktigt bra dag så hörs vi snart igen.

