Då var det dags för andra halvan av mina testmoment för Manix 2 Salt LW. Jag tänkte ursprungligen göra hela testet i tre olika inlägg. Men jag ska försöka plöja igenom allt på två inlägg istället. Jag ber om ursäkt rörande dom sparsamt utplacerade bilderna i inlägget. Som vanligt så glömde jag bort att ta bilder medan jag genomförde testerna och fokuserade istället på själva momenten.
Det är inte första gången, garanterat inte sista heller. 😁
Vi drar igång på en gång.
Matberedning
Går det att använda Manix 2 Salt LW för matberedning? Svaret är “ja, absolut”. Jag har använt mina Manix 2 modeller till detta moment i många långa år nu och är väldigt nöjd med hur dom fungerar. Salt modellen, med sitt CPM Magnacut stål, gör att man inte behöver vara orolig för att få missfärgningar på bladet om man exempelvis skär lök eller liknande som påverkar mer känsliga stål.
Magnacut är riktigt imponerande. Det är mer rostfritt än S30V, jämförbart med eller bättre än M390, och betydligt bättre än de flesta “superstål” som S90V eller S110V. Du kan faktiskt använda det i fuktiga miljöer, saltvatten, eller bara glömma att torka av det, utan att det rostar.
På grund av dess design så är det också lätt att rengöra Manix 2 Salt LW. Man behöver inte vara orolig att vatten ska störa funktion eller känna oro för att fukt stannar kvar någonstans i mekanismen. Den är gjord för att tåla sånt, helt enkelt.
Om vi ser till geometrin på Manix 2 Salt LW så ger det lövformade bladet en svepande egg som passar utsökt för både finare snitt och grövre saker, som att hacka upp rotfrukter. Morötter, kålrot och annat “tufft” är inga som helst problem.
För att vara en EDC kniv så är Manix 2 Salt LW en utsökt matpreppare som fungerar lika bra i skogen som i köket.

Eld
Att använda Manix 2 Salt LW till att göra upp eld fungerar riktigt bra. Ryggen är inte supervass, men tillräckligt för att riva i eldstål med. Om man skulle ha ett tufft eldstål så fungerar jimpingen på ryggen av knivbladet bra att riva det mesta med.
När det gäller att processa fjäderstickor så är Manix 2 Salt LW riktigt bra. Det främre greppet, med pekfingret vilandes mot bladet, gör att man kommer nära materialet och får en utsökt styrsel på bladet.
Även om jag inte brukar göra det så passade jag på att klyva en 5 cm gren i mindre bitar med min Manix 2 Salt LW, något jag inte rekommenderar att man gör med denna kniv. Dock hade jag bladet olåst och utförde klyvningarna som jag brukar göra med mina Victorinox. På detta sätt så minimeras risken för skador på mekanismen och risken för brott i bladet är i princip obefintlig, om det är rätt härdat.
Jag skulle förstås undvika att använda min Manix 2 Salt LW för att göra upp eld med i det längsta och istället använda en Victorinox för detta. Men det är ändå skönt att veta att det går om det skulle vara kris.

Skärpa
En kniv som inte behåller sin skärpa är inte en bra kniv. Det kan vi nog alla vara överens om. CPE Magnacut är kanske inte ett stål som håller skärpan bäst av alla stål, men det är samtidigt otroligt lätt att underhålla. Jag förstår att många kanske inte känner till Magnacut speciellt bra ännu, då det är ett relativt nytt stål. Men om jag ska förklara lite enklare så har den bättre prestanda än S30V, S35VN, 154CM, VG-10, tja, de flesta klassiska “premium-stål” som man hittar idag.
Det går att jämföra med M390, 20CV, S90V (i vissa tester). Om man jämför med dom allra mest extrema pulverstålen som S110V eller maxamerade versioner av M390 så håller den skärpan sämre. Det kommer dock ett stål inom kort, som garanterat kommer att presenteras av Spyderco snabbast av alla, nämligen MagnaMax, eller stål som kommer att prestera otroligt bra även på skärpehållning. Men nu pratar jag vid sidan om ämnet.
Saken är den att, och här kommer det intressanta, MagnaCut uppnår riktigt bra skärhållfasthet med mindre karbider än många konkurrerande stål. Detta är området där MagnaCut verkligen skiljer sig från mängden. Det har exceptionell seghet för ett stål i denna hårdhetsklass. Det är betydligt segare än M390, S90V, S110V och de flesta andra “superstål”.
Vad detta betyder i praktiken är att det är mindre risk för utbrytningar på eggen, det är tåligare mot sidbelastning och vårdslös användning. Det är lättare att slipa (mindre och finare karbider) och kan kan härdas hårdare utan att bli skört.
En annan fördel som detta bär med sig är att CPM Magnacut kan slipas till extremt vassa eggar som ändå håller länge. Något som kan vara problematiskt med mindre segt stål.
Efter samtliga moment som jag genomfört med kniven så är den fortfarande så vass att den skär papper utan problem. Jag upptäckte dock att den förlorat den där extrema “hair-popping” eggen som den faktiskt levererades med. Tro det eller ej, men Manix 2 Salt LW levererades faktiskt med en så polerad egg att man kunde spegla sig i den, direkt från fabrik.
Imponerande och garanterat en av anledningarna att den fortfarande presterar otroligt bra efter alla moment blivit genomförda.

Slipa
Hur enkel är den att slipa? Som jag förklarade tidigare så är CPM Magnacut otroligt trevligt att slipa. Den tar en otroligt fin egg utan att man riskerar att förstöra den, vilket gör stålet till otroligt förlåtande även om man inte är proffs på att slipa sin kniv.
Jag uppskattar att med regelbundet underhåll, några drag på en lädertropp, så behöver man otroligt sällan slipa denna kniv. Om/när man slitit på eggen så mycket att man behöver slipa sin Manix 2 Salt LW så kan man ta det lite försiktigt med keramiska brynen, istället för att bränna på med grova diamantbrynen.
Jag tror att just regelbundet underhåll gör att man slipper fundera eller slösa onödigt med tid på underhåll.
Rengöra
Att rengöra Manix 2 Salt LW är förstås riktigt trevligt. Öppen konstruktion gör att man kommer åt överallt och dess rostfria design gör att man inte behöver vara orolig att den förstörs av vatten. Den är med andra ord enkel att hålla ren och hygienisk under dagens alla sysslor.
Eftersom Manix 2 Salt LW har fosfor/brons i upphängningen så finns det inte heller några kullager som gör den känslig för smuts. Men där Spyderco får flera bonuspoäng är att LightWeight versionerna nu för tiden går att skruva upp och rengöra ordentligt från “insidan”, något som inte var möjligt tidigare.
På grund av detta så får Manix 2 Salt LW ett högt betyg i detta moment. Den uppfyller alla mina krav på en EDC kniv med råge.

Ekonomi/Prisvärdhet
Sista momentet sker vid skrivbordet, med miniräknare i handen. Är kniven värd pengarna? Rekommenderar jag den till andra? Jag vill påminna att priset inte är den avgörande faktorn för vilket betyg en kniv får här. Prisvärdhet avser om den verkligen är värd priset, inte om priset är för högt i förhållande till vad man är villig att betala. Många får detta om bakfoten. =)
Så. Är Manix 2 Salt LW värd pengarna? Ja, den är absolut värd pengarna, förutsatt att priset är rimligt (vilket Spyderco oftast är). Det här är en “buy-it-for-life” kniv som kan hantera nästan allt du slänger på den. Du behöver inte vara orolig för bristande kvalité eller dåligt härdat stål, eller andra kvalitetsproblem som kan finnas hos mindre etablerade tillverkare.
Det är en av de bästa kombinationerna av modernt stål och beprövad design som finns just nu. Om du gillar Manix 2-plattformen och vill ha en kniv som kan göra allt väl, är detta ett utmärkt val. Om du aldrig haft en Manix 2 och funderar på en, försök få tag på en i förväg för att “klämma och känna” lite.
Manix 2-plattformen passar mina händer perfekt och jag har alltid tyckt att den är otroligt trevlig att arbeta med. Men mina händer är inte dina händer. Om du får chansen att känna på kniven i förväg, gör det. Dom flesta återförsäljare på Internet har bra villkor för att få skicka tillbaka kniven, så kolla detta innan du beställer en, så kan du alltid skicka tillbaka den om den inte passade dig.
Manix 2 Salt LW i MagnaCut är en nästan perfekt allround-kniv som kombinerar det bästa från båda världar. Stark rekommendation, särskilt om du någonsin använder din kniv i utmanande miljöer, eller bara vill ha sinnesfrid att den klarar vad som helst som du råkar ut för i din vardag.

Slutligen
I min samling med knivar så finns det fyra olika Manix 2, jag har ägt mer än 15 olika modeller som jag (tyvärr) sålt allt eftersom. Men Manix 2 Salt LW tog genast första plats bland alla Manix modeller som jag någonsin ägt. Stålet är fantastiskt bra och har egenskaper som jag inte upplevt med något annat stål tidigare.
Det här är inte bara en uppdatering av en klassisk design, det är en evolution som visar vad som händer när modern stålteknik möter decennier av beprövad konstruktion. Spyderco har lyckats med konststycket att ta en redan älskad plattform och göra den ännu bättre genom att välja rätt stål för rätt ändamål.
Om jag skulle rekommendera EN enda EDC-kniv till någon som vill ha något som fungerar överallt, i alla väder, för alla sysslor, då skulle det vara Manix 2 Salt LW i CPM MagnaCut. Den är inte den billigaste kniven, inte den lättaste (men nästan), och kanske inte den mest “tacticool” modellen i världen, men den är den mest kompletta.
För mig personligen har den ersatt flera andra knivar i min rotation. Varför byta mellan olika knivar beroende på väder och uppgift när en enda kniv kan hantera allt? Det är en befriande känsla att inte behöva fundera, utan bara ta med sig samma kniv varje dag och veta att den klarar vad som helst. Det är en kniv som är i princip perfekt inom sitt segment.
Som EDC-kniv med överlägsen prestanda i alla vardagliga och utmanande situationer är den svår att slå. Om du har frågor eller egna erfarenheter av Manix 2 Salt LW, hör gärna av dig. Jag är alltid nyfiken på andras upplevelser.
Glöm inte att kolla poängen inom samtliga moment som finns att se på min “Jämförelselista” under “EDC knivar”.
Ha en riktigt bra dag så hörs vi snart igen.


Lämna ett svar