Jag fick ett intressant mejl från en läsare som heter Henrik. Det här med balansgången mellan det analoga skogslivet och vår digitala vardag är ju något som ofta rör upp känslor. Så här skrev Henrik:
“Hej Urban!
Jag har följt din blogg ett tag nu och gillar verkligen blandningen av allt från Flipper Zero och Apple-grejer till tunga bushcraft-prylar och knivtester. Det jag funderar på är hur du ser på teknik när du väl drar ut i skogen?
Hur mycket teknik släpar du egentligen med dig när det är dags för en övernattning eller en dagstur? Tycker du att det är okej att vara uppkopplad även när man försöker komma bort från allt, eller förstör det själva naturupplevelsen? Skulle vara kul att höra din syn på saken!
/ Henrik”
Tack för frågan, Henrik! Det här är en riktigt bra och relevant fundering. Man kan ju lätt tro att jag, som gillar teknik och prylar, drar ut med en hel ryggsäck full av powerbanks, surfplattor och drönare. Men sanningen är faktiskt den rakt motsatta.
När jag packar för skogen är min filosofi “less is more”, fast med ett viktigt undantag.
I dagsläget tar jag faktiskt enbart med mig min mobiltelefon som standard. Det räcker gott och väl för alla eventualiteter som dyker upp på mina äventyr. Förr behövde man en hel uppsjö av prylar för att täcka upp det som en modern smartphone hanterar på ett par kvadratcentimeter.
Om det är frågan om flera dagar ute i skogen, då brukar jag förstås även ha med mig powerbanks för att se till att jag inte blir utan ström, men annars är det bara telefonen som är min tekniska lösning för det mesta.
Varför telefonen räcker för mig:
- Navigator: Med offline-kartor har jag en GPS som slår de flesta gamla handhållna enheter på fingrarna.
- Kamera: För att kunna dokumentera det jag ser (och det jag testar för bloggen) är mobilkameran idag så pass bra att den tunga systemkameran oftast får stanna hemma.
- Kommunikation: Att kunna nå omvärlden är en självklarhet för mig. Jag behöver inte vara “frånkopplad” för att vara “avkopplad”.
- Trygghet: Det är min livlina. Om något går snett, en stukad fot, yxa i benet eller ett rejält väderomslag, så är telefonen alltid den snabbaste vägen till hjälp.
- Belysning: Lampan på telefonen räcker ofta gott och väl för att snabbt lysa vägen eller för att hitta något man tappat. Men ofta kompletterar jag förstås även med en ficklampa, mest för att förhindra att jag slösar på ström i telefonen. Jag anser dock inte en ficklampa vara “teknik”, även om det kanske känns som att den borde räknas som det.
När det gäller frågan om det är “okej” att vara uppkopplad, Ja, absolut. Jag tycker inte att en skärm förstör naturen, så länge man själv vet när man ska titta på den och när man ska titta på elden. Att sitta och scrolla på sociala medier ute i skogen, det är inte ok. Men att hitta information om en speciell blomma eller om ett bär är ätbart eller inte, det känns ändå rätt så ok tycker jag. Att ha tillgång till all världens kunskap (eller bara kunna kolla väderprognosen en extra gång) i fickan ger mig en trygghet som gör att jag kan slappna av ännu mer.
Så, inget släpande på onödig elektronik för min del. Telefonen är min moderna “Swiss Army Knife”, den gör allt, väger inget och finns där när den behövs.
Hoppas att detta något kortare svar räckte, Henrik.
Ha en riktigt bra dag så hörs vi snart igen.
Lämna ett svar