Då var det äntligen dags att avslöja resultatet av testet av Kizer Cormorant i rosa färg, en av dom coolaste och mest intressanta EDC knivarna jag någonsin ägt. Det var en kniv som jag länge tvekat över på grund av dess pris, men jag förstår nu varför den varit så dyr som den varit och troligen så är detta inte den enda Cormorant jag kommer att äga. Men jag återkommer till det senare.
Låt oss börja.
Ergonomi
När vi tittar på ergonomin på Kizer Cormorant så ser den inte speciellt bekväm ut för handen. Direkt ut kartongen så var den inte det heller. Handtaget var väldigt greppigt och kanterna runt kniven, den den svarta texturen slutar, blev därför väldigt vass mot handen. Framförallt så nötte texturen sönder mina jeans på en dag, vilket inte så trevligt. Med det sagt så gick jag över kniven med 240s sandpapper och slipade ned framförallt längs kanterna på sidorna, men även på den platta ytan, så att mina byxor inte nöts upp hela tiden.
Efter denna behandling så har en bara ok design gått över till att vara otroligt bekväm. Ingröpningen (är det ens ett ord?) i handtaget där hålet i kniven hamnar, gör att man får bra grepp och låser kniven mot fingrarna så att man inte glider ut mot bladet även vid längre tids användning. Med det sagt så skulle jag inte rekommendera längre tids användning med denna kniv, för den typen av ergonomi har den inte. Som EDC kniv fungerar den dock utsökt.
Skära
Trots att jag förutsatte att denna kniv inte skulle vara så ”skärande” som jag skulle önska, när jag tittade på den på bild, så blev jag positivt överraskad. Bladet är 3 mm tjockt, men har en väldigt tunn skålslipning som gör den otroligt vass. Att skära saker som äpplen och andra ”EDC frukter” är ingen som helst utmaning för denna kniv.
Den utilitariska formen på bladet gör att den passar perfekt för små och fina arbeten, men magen och den nästan 8 cm långa eggen gör att man enkelt kan utföra större uppgifter med den utan att behöva krångla.
Material
Materialet i Kizer Cormorant är Nitro-V i bladet och G10 i handtaget. Jag gillar inte ofta G10 handtag, men precis som på Manix 2 från Spyderco så har Cormorant en väldigt prominent textur som ser till att kniven inte glider någonstans, även om man har handskar på sig. Visst hade den varit ännu bättre i Micarta, men det blir en annan version i så fall. G10 är i alla fall lätt att rengöra och hålla ren, vilket är en fördel.
En hands hantering
Alla som vet vad Kizer Cormorant är, vet att detta är dess främsta egenskap. Den är korad till den mest fidget vänliga kniven i världen av många, vilket jag faktiskt kan hålla med om. Den är otroligt beroendeframkallande och jag känner att om jag inte börjar köra en fidget-detox så kommer jag att nöta ut denna kniv inom kort. Så illa är det faktiskt, nästan.
Hur som helst så är den utsökt rolig och praktisk för en-hands-hantering och får utan tvekan fullt betyg på denna egenskap. Den sätter faktiskt ribban för hur bra en kniv kan vara på detta.
Matberedning
Livsmedelshantering är kanske inte något som alla gör med sina EDC knivar. Jag brukar ofta använda mina knivar för frukt och ibland även en och annan salami. Denna har jag dock använt till att förbereda mat med hemma mer än en gång. Det är absolut ingen kökskniv, det är inte det jag säger, men den fungerar utsökt för rotfrukter och andra ”hårda” produkter. Att skära morötter, palsternacka, potatis och andra rotfrukter går väldigt enkelt och resultatet blir riktigt bra.
Jag har inte heller varit med om att bladet inte räcker till för äpplen och liknande frukter, vilket är bra. Problemen som jag tidigare hade med Civivi Sendy, att fruktsafter tenderar att söka sig in i mekanismen, har inte uppenbarat sig på Cormorant, vilket är riktigt trevligt.
Eldberedning
Att göra upp eld med Cormorant via eldstål är helt uteslutet, tyvärr. Att dra ett eldstål mot detta blad skulle förstöra DLC (Diamond-Like Coating) beläggningen. Jag provade dock att göra lite fjäderstickor och det fungerar riktigt bra. Bladet har en tendens att vilja styra in i träet, vilket gör fjäderstickorna lite grövre, men om man är noga med kontrollen så fungerar det ypperligt bra och ”fjädrarna” blir riktigt tunna och lätta att tända.
Jag provade även att göra lite grillpinnar ute i skogen och måste säga att, även om Cormorant är en EDC kniv, så är handtaget så pass stort att kniven ligger bra i handen och ger ett stabilt grepp för detta moment.
Skärpa
Jag har faktiskt funnit en ny respekt för Nitro-V stålet. Den har egenskaper som jag verkligen uppskattar mycket. Dels är det ett stål som är lätt att slipa, vilket jag kommer prata mer om snart, men främst så håller den skärpan riktigt bra. Cormorant har en HRC på 62, så den är rätt så hårt härdad. Detta ger en slitstark egg, helst för EDC sysslor.
Slipa
Att slipa Cormorant är riktigt trevligt. Den tar en otroligt vass egg, precis som Civivi Sendy. Eftersom detta är den andra kniven jag testar med Nitro-V stål, så kan jag inte säga annat än att jag gillar det. Jag har ingenting emot att köpa fler knivar med Nitro-V stål.
Den är otroligt lätt att slipa upp till skrämmande vass, håller skärpan bra och sedan behöver den bara en liten ”touch” för att bli otroligt vass igen. Den direkta arbets-eggen hålls dock väldigt länge, även om den där ”ruskigt vassa eggen” försvinner efter ett tag.
Hur prisvärd är Kizer Cormorant?
Den vanliga ”dyra” versionen av Kizer Cormorant, är rätt så dyr, tänkte jag först. Den har mer premium stål och säkert någon annan kvalitet som jag inte känner till. Men när den kom ut i Nitro-V stål och en prislapp på knappt 700 kr, då fanns det inte mycket att fundera på. Ordinarie pris på denna rosa version ligger i dagsläget på runt 900 kr, men jag fick tag på den för ett mycket bättre pris, så jag är faktiskt rätt så nöjd.
Med tanke på vad man får för pengarna och hur trevlig kniven är ”på riktigt”, så tycker jag att Kizer Cormorant i rosa är riktigt prisvärd. Faktiskt så har den gjort mig nyfiken på även dyrare versioner av Cormorant. Vi får se vad som händer i framtiden. 😊
Slutligen
När jag beställde min Cormorant så tänkte jag ”Varför? Du har ju redan flera EDC knivar?”. Nu i efterhand så kan jag inte annat än vara tacksam för att min hjärna övertygade mig om att jag var tvungen att ha den. Cormorant är otroligt rolig att hålla på med, skär riktigt bra, är lätt att rengöra och underhålla, fungerar riktigt bra till alla möjliga moment, ser otroligt fräck ut och… det finns säkert mer, men jag lugnar mig där.
Jag kan inte svara för hur väl en Cormorant i Nitro-V håller i långa loppet, men som jag skrivit tidigare så funderar jag faktiskt på att investera i den lite dyrare versionen, men det får bli någon gång i framtiden.
Prismässigt så ligger den rosa varianten, som för övrigt finns i vitt också för den som inte gillar rosa knivar, riktigt bra till. Den är precis i en ”sweet-spot” där man har en kniv som man inte behöver gulla med, men samtidigt så känns det som att man har något speciellt i fickan.
Jag blev faktiskt överraskad över hur trevlig Cormorant är, på riktigt. När man tittar på kniven på bilder så ser den inte bekväm ut och man tänker att den inte ska vara så rolig som den är. Precis därför så väntade jag så länge med att slå till. Men jag har ingen ”buyers-remorse” rörande denna kniv, bara ett leende på läpparna när jag behöver använda den. 😊
Om du har några frågor rörande Kizer Cormorant som du känner att jag inte skrev om, så är det bara att fråga. Skicka ett mail eller kommentera så ska jag försöka svara så gott jag kan.
Resultatet av detta test finns förstås i sifferform på min ”Jämförelselista”, poppa in där och kolla.
Ha en riktigt bra dag så hörs vi snart igen.