För några dagar sedan sedan såg jag en video på YouTube där DBK, alltså Dutch Bushcraft Knife, pratade om hur överlevnadsknivar egentligen är en sorts scam. Jag gillar DBK, deras humor, deras förmåga att punktera marknadsföringens uppblåsta luftslott, och deras ärliga sätt att testa utrustning i verkligheten. Just den här videon handlade om hur många överlevnadsknivar helt enkelt är för stora, för tunga, för överbyggda och för dåligt anpassade till verkliga situationer. Poängen var att marknaden tryckt fram en idé om att en överlevnadskniv måste väga ett kilo och vara byggd som ett bräckjärn, samtidigt som verkligheten sällan kräver det.
Deras argument är i huvudsak riktiga. Många knivar är mer show än funktion. Och visst, en rejäl fastbladskniv kan vara både rolig och praktisk i rätt situation. Men något slog mig medan jag tittade. Något som saknades totalt, trots att det i mina ögon är en av de mest relevanta aspekterna i hela överlevnadsdiskussionen.
Victorinox… Inte en enda gång nämnde de Victorinox.
Här måste jag sträcka upp handen och säga det rakt ut, för i min ringa mening är en Victorinox Swiss Army Knife en absolut fullvärdig överlevnadskniv. Faktiskt en av de bästa. Inte för att den är stor, skräckinjagande eller byggd för att tåla att spika spikar med, utan för att den är mångsidig, lätt, oumbärligt praktisk och praktiskt taget laglig att bära överallt. I rätt händer är den överlägsen vilken annan kniv eller något monster på ett kilo som marknadsförs som “survival gear”.
Det är dags att prata om det.
Vad är en överlevnadskniv, egentligen
När man säger ordet överlevnadskniv så får de flesta en bild i huvudet. En grovt byggd kniv med 5 till 10 mm tjock rygg, full tånge, gärna ett bastant bladstål som klarar batonering av allt från blöt frusen björkved till garagedörrar. För all del, ibland behövs rejält stål. Men om man på riktigt går igenom vad överlevnad handlar om så märker man snabbt att knivens roll är mer komplex än att bara slå sönder saker med en bit vässad kofot.
Överlevnad, oavsett om det handlar om att gå vilse, skada sig, få motorstopp eller bara hantera de små katastrofer som uppstår i vardagen, är i grunden en fråga om att lösa problem. I princip alla problem i naturen eller i vardagen handlar om små, finmotoriska uppgifter.
Justera en rem. Reparera ett spänne. Kapa en bit snöre. Klippa en bit tejp. Slipa en kant. Öppna en konservburk. Göra fjäderstickor. Starta en eld. Såga små pinnar till ett vindskydd. Skruva åt en lös skruv. Peta bort en sticka. Öppna en förpackning. Skala och koppla elkablar i bilen. Allt det där kräver precision, inte råstyrka.
Det är just här som Victorinox briljerar, medan många gigantiska överlevnadsknivar faktiskt faller platt.
Om du tänker “det är ju inte överlevnad”, så kan du försöka använda en Fällkniven A1X för att koppla ihop en kabel till din bils startmotor i -24 graders temperatur efter en övergiven skogsväg och sedan säga att du hade mer nytta av den än en Victorinox med tång och skruvmejslar.
Varför stora överlevnadsknivar ofta missar målet
Missförstå mig rätt. Jag förstår absolut lockelsen i stora knivar. Jag har själv ägt många, och jag har testat ännu fler. Men verkligheten är den att de ofta blir lämnade hemma, eftersom de är för tunga och för opraktiska att bära med sig. En bra överlevnadskniv ska framför allt vara den kniv du faktiskt har med dig, precis som med EDC. I den aspekten vinner Victorinox redan innan startskottet gått.
Om en kris uppstår så är det sällan när du har en fullpackad ryggsäck med hjälpmedel och en stor överlevnadskniv på bältet. Det är när du minst anar det.
De flesta överdimensionerade överlevnadsknivar är dessutom byggda för en bild av överlevnad som hör mer hemma i amerikanska ödemarker, där klimatet är varmt, torrt och där man lätt kan samla tändmaterial som fungerar direkt. I Sverige är det ofta kallt, blött och rått. Det förändrar allt. Här får du inte samma nytta av en stor kniv, men du får extrem nytta av funktioner som såg, sax och skruvmejsel. Just sådant som Victorinox gör bättre än någon annan.
I vår del av världen kräver naturen en annan typ av överlevnadskunskap. Här är det fukt, kyla, snö, blöta grenar och frusna kläder som ställer till det. Att batonera ved i ösregn är inget man gör för nöjes skull, och i många fall är det bättre att såga torrare bitar av död ved än att hacka med ett stort blad. En Victorinox med såg gör detta effektivt, tyst och med minimal ansträngning. Den kan till och med konkurrera med betydligt större sågar när det gäller mindre diametrar, vilket gör den ovärderlig i nordisk bushcraft.
Dessutom är finmotoriken viktigare här än på många andra platser. Kallt väder gör att utrustning går sönder oftare, att små justeringar blir avgörande och att du måste kunna hantera små, precisa uppgifter trots stelfrusna fingrar. En stor kniv blir klumpig och ineffektiv. Du bränner energi i onödan och blir snabbare hungrig och trött. En Victorinox ger dig flera små verktyg som löser problemen effektivt, med mindre energiåtgång.
Men detta är bara början.
Victorinox, den osannolika hjälten
Victorinox är egentligen en märklig sak. Den verkar så liten, så vardaglig och så oskyldig, samtidigt som den är otroligt kapabel. Kanske är det just därför den aldrig nämns i diskussionen om överlevnadsknivar. Den har inget taktiskt utseende eller kända filmer där den spelar hjälten. Men tittar man på vad den faktiskt gör i praktiken så inser man att det här är ett verktyg som är byggt för verkliga problem, inte för fantasier om post-apokalypsen och att behöva hacka ned horder med zombies för att överleva.
En Victorinox är laglig att bära i många länder. Den är så liten och socialt accepterad att du egentligen alltid kan ha den med dig. Den väger nästan ingenting, helst om man tänker på vad man bär med sig i funktionsväg. Men det absolut viktigast av allt är att den erbjuder funktioner som är direkt relevanta för både bushcraft och överlevnad… inte för zombiekrig.
I rätt händer är Victorinox oslagbar
En sak som många människor verkar ha glömt bort när det gäller Victorinox är det faktum att dom har följt med på extrema expeditioner i över hundra år. Astronauter, äventyrare, sjöfarare, militärer, mekaniker, tekniker, fjällvandrare och helt vanliga människor världen över har en Victorinox i fickan just nu. Miljoner av människor världen över. Det finns en god anledning till detta.
Jag tror samtidigt starkt på idén att ett verktyg bara är så bra som personen som använder det. En Victorinox i handen på någon som tränat bushcraft är mer kapabel än en Garberg eller Garberg Grand i handen på en nybörjare, så är det bara. Kunskap slår utrustning varje dag i veckan, och Victorinox förstärker just detta. Den är ett verktyg som belönar kunskap och kreativitet, snarare än ren styrka och brutalt viftande.
Vad man måste förstå är att batonera ved inte blir det som räddar dig i en överlevnadssituation, det är att kunna hantera många små problem snabbt. Det är att kunna laga saker, klippa saker, såga saker, skruva saker, förbereda tändmaterial, fixa mat och hålla utrustningen i funktion.
Det är precis därför Victorinox är så briljant. Den är byggd för verkligheten. Vilket gör att vi landar i det mest avgörande av allt. Överlevnadskniven du lämnar hemma är helt värdelös. Victorinox däremot är en kniv som du faktiskt har med dig, nästan alltid. Den passar i fickan, den väger nästan ingenting och den ser inte ut som ett vapen. Den är diskret, socialt accepterad och praktiskt slår den alla andra alternativ, eftersom den är med när du behöver den.
Slutligen
Jag gillar DBK:s video och håller med om mycket av det de säger, men jag tycker ändå att det saknades något väldigt viktigt i deras resonemang. Om vi ska prata om överlevnad på riktigt, hur vi löser problem, hur vi klarar vardagliga katastrofer och hur vi bör kunna förlita oss på våra verktyg så är Victorinox faktiskt en av de bästa överlevnadsknivarna som finns.
I rätt händer är den otroligt kapabel och slår en stor och överdimensionerad överlevnadskniv på i princip allt. Den är lätt, praktisk, mångsidig men framför allt är den med dig när du behöver den.
Det är för mig essensen av vad en överlevnadskniv ska vara.
Ha en jättebra dag så hörs vi snart igen.
Lämna ett svar