För några dagar sedan såg jag en video på YouTube som fick mig att höja på ögonbrynen. Titeln var “The Streaming War Is Over. Piracy Won.” och budskapet var tydligt: piraterna, som många trodde var borta för alltid, är tillbaka på allvar.
Det här fick mig att fundera. Jag har själv känt av en frustration med dagens streamingtjänster. När man sitter där med tre olika abonnemang och fortfarande inte kan se serien man vill. Då slog det mig att något håller på att gå riktigt fel. Kanske är det just därför piraterna återigen börjar få medvind.
Detta inspirerade mig att leta mer information och slutligen sätta mig ned och skriva en massa text så att du skulle ha något att läsa. 😄 Så låt oss börja denna tidsresa för att undersöka vad som egentligen hände och vad konsekvensen av girighet mynnade ut i…
Dom moderna piraterna kommer!
Det är inte Napster och Pirate Bay som spökar den här gången, det är dom moderna piratsajterna som i princip ser ut och fungerar precis som Netflix, Disney+ eller HBO Max. Skillnaden är att de är gratis, har allt på samma ställe och inte kastar ut ditt favoritprogram efter en månad.
Minns ni när Netflix kom till Sverige? Jag gör det. Det var enkelt, billigt och kändes nästan som magi att kunna streama nästan vad man ville, när man ville. Många av oss tänkte att “det här kommer ta död på piratkopiering”. Ett tag verkade det faktiskt så, för det “otränade ögat” i alla fall. Torrent-sajterna tappade besökare, och det kändes som att film- och musikindustrin äntligen hittat ett fungerande svar på piratproblemet.
Netflix växte sig oerhört stora på kort tid och det var hit piraterna letade sig. Nöjda med att kunna se sina favoritserier så slutade man ladda ned filmer i Sverige, till stor del i alla fall. Piraterna försvinner aldrig bör jag nämna. Men efter några år av total dominans på den strömmande marknaden hände något intressant.
Plötsligt hade vi inte en enda tjänst, utan fem, tio eller ännu fler. Netflix tappade många populära titlar till Disney+, HBO tog sina serier hem, Apple och Amazon ville ha sina egna hörn av marknaden. Och vi konsumenter förväntades betala för alltihop, gärna parallellt. Lägg till prisökningar, reklam även för betalande kunder och hårdare regler kring delade lösenord – och plötsligt känns det nästan som att vi är tillbaka i träsket vi en gång ville fly ifrån.
Istället för ett abonnemang på 89 kr i månaden så tvingas vi ha 5 stycken för 120+ kronor i månaden, för att kunna se en eller två serier på varje nätverk. Det var inte länge billigt och smidigt att se det man ville. Det blev dyrt och krångligt att hitta i en djungel av tveksamt programmerade sökmotorer som gärna vill visa oss “andra alternativ” istället för det man egentligen vill titta på.
Enligt internationell statistik ökade antalet besök på piratsajter från ungefär 130 miljarder till över 200 miljarder på bara några år. Det som var mest intressant var att den gamla fildelningen via torrents, som nästan dött ut, hade fått sällskap av något helt nytt: “piratstreaming”. Appar och sajter där du med ett par klick kan se allt, gratis, utan regionlås och utan att fundera på vilken tjänst som har rättigheterna.
Innan jag fortsätter vill jag understryka att jag verkligen inte vill uppmana någon att piratkopiera (det är olagligt, och dessutom riskabelt med virus och annat skräp). Men det är svårt att blunda för att många helt enkelt väljer det som fungerar bäst för dem. Just nu känns det som att piraterna paradoxalt nog erbjuder en bättre “kundupplevelse” än de lagliga alternativen. Hur sjukt det än kan låta.
Perspektiv från Sverige och Norden
I Sverige och övriga Norden har vi länge haft relativt höga kostnader för streaming jämfört med till exempel USA. Vi har också mindre utbud på vissa tjänster, eftersom rättigheter ibland säljs vidare till lokala aktörer. Det gör att frustrationen lätt blir ännu större här. När någon betalar 150 kronor i månaden för en tjänst och ändå inte hittar det de söker, då är det inte konstigt att frestelsen blir stor att “ta en genväg”.
Vi har också vår egen historia. Piratpartiet, The Pirate Bay och hela fildelningsvågen på 2000-talet satte sitt avtryck här uppe i Norden. Många av oss minns det som en tid när internet kändes vilt och fritt, och även om branschen lyckades trycka tillbaka piraterna då, verkar det som att samma problem återigen knackar på dörren.
Enligt videon på YouTube som jag tittade på så piratkopierar var fjärde svensk film och TV serier (för eget bruk) och det är förstås ingen liten siffra när man tittar till Sveriges befolkning.
Streamingjättarna försöker förstås svara. Vi ser allt fler försök till paketlösningar, kombinerade abonnemang och reklamfinansierade alternativ. Men frågan är om det räcker. Kanske måste man faktiskt tänka om helt – och inse att det konsumenten vill ha är allt på ett ställe, till ett rimligt pris, och med långsiktighet i utbudet. Så länge det inte uppfylls kommer piratkopiering alltid att vara ett alternativ för många.
Mina reflektioner
För mig är det tydligt: piraterna är inte tillbaka för att folk vill bryta mot lagen. Det är inte anarki eller ren djävulskap som driver människor till piratlivet, det är för att branschen har gjort det krångligare, dyrare och mer fragmenterat att vara en hederlig betalande kund. När det alternativet blir för dåligt, då vinner den som erbjuder enkelhet – även om det är olagligt.
Det betyder förstås inte att “piraterna har vunnit för gott”. Men det betyder att streamingföretagen har en rejäl hemläxa framför sig. Vill de att vi ska betala, måste de erbjuda något som är bättre än det olagliga alternativet. En historia som upprepar sig, kan man säga. Det som först gjorde Torrenter och The Pirate Bay så stora var just orimlighet och krångel.
Nu är jag nyfiken, då jag vet att detta är en laddad fråga. Vad tycker du?
- Känner du igen frustrationen över att behöva jonglera flera olika abonnemang?
- Tror du att streamingjättarna kan hitta en lösning – eller är piratkopiering här för att stanna?
- Och viktigast av allt: vad skulle krävas för att du aldrig ens skulle fundera på att välja en piratsajt?
Lämna gärna en kommentar, jag är väldigt nyfiken på hur du ser på det här.
Ha en riktigt bra dag så hörs vi snart igen.