Amerikanska Buck är ett välkänt märke runt om i världen, inte minst då dom verkar ha en strid ström med nya modeller som kommer ut. I Sverige är det ett välkänt märke just som jaktkniv. Selkirk är lite av en konstig kniv då den faktiskt tillverkas i Kina av Kinesiskt 420HC stål.
I ärlighetens namn så gillar jag inte alls denna kniv och använder den väldigt sällan. Det mesta rör hur dåligt prisvärd den är, men ergonomin är inte heller speciellt trevlig. Konstigt nog verkar detta vara en populär kniv som får bra betyg på nätet. Kanske är det bara jag som har lite andra krav?
Detta test reviderades 2018-08-09 och kniven har fått nya poäng baserat på mina nya erfarenheter.
Alla testmoment
För att kunna göra jämförelser med andra knivar så kommer jag att ”standardisera” mina tester från och med nyligen. Detta medför att alla knivar kommer att få samma behandling och genomgår samma moment, för att kunna betygsättas och jämföras med varandra. Nedan ser du alla moment.
- Vedklyvning – Hur väl fungerar knivarna att klyva ved med?
- Huggning – Går det att hugga ned något med knivarna?
- Tälja – Grillpinnar, vandringsstavar och pinnar för tarp tillverkades.
- Matberedning – Skära upp bland annat kött, grönsaker och frukt.
- Göra upp eld – Fjäderstickor och eldstål, hur bra fungerar det?
- Skärpa – Hur vass är den efter alla moment?
- Slipa – Hur enkel är den att slipa?
- Ergonomi – Hur smidig är den att ha på sig?
- Ekonomi/Prisvärdhet – Är den värd pengarna?
Betygsättning
Alla knivar jag testar bedöms på en skala från 1 till 10 beroende på hur väl dom klarar uppgiften. Ju högre poäng, desto bättre fungerar dom. I slutet dras ett genomsnitt och det blir slutpoängen för knivarna. På detta sätt får en kniv som är dålig på ett moment lika stor chans som alla andra att hamna i topp i slutänden. I Bushcrafting så gäller det att vara flexibel och anpassningsbar, något ens kniv också måste vara.
Material
Buck Selkirk är tillverkad av Kinesiskt 420HC stål och har ett handtag av micarta, om än jag skulle vilja syna det. Handtaget känns i det närmaste som en ihålig plastkopia av micarta. Slidan är tillverkad av hårdplast som ska efterlikna Kydex och har ett eldstål som medföljer kniven vid köp. Kortfattat kan jag säga att denna kniv har många frågetecken runt hur den är konstruerad, men främst är den tillverkad i så tunt stål att den är direkt olämplig att använda vid bushcrafting och kanske bättre vid matlagning och att göra grillpinnar med.
Moment 1 – Vedklyvning
Det är när kniven möter klabben som sanningen kommer fram. Buck Selkirk är inte anpassad för detta moment, vilket blev pinsamt bevisat då hela kniven blev krokig av att klyva en grov gren. Eggen höll, men om man låter ljus reflektera mot bladet så ser man att den inte riktigt är rak längre utan har flera veck och ”buck”-lor. =)
Moment 2 – Huggning
Att hugga tjockare grenar och annat är ett vanligt förekommande moment. Stålet i Buck Selkirk gjorde snabbt att eggskador uppstod vid denna behandling. Kniven är dessutom för lätt och har en tyngdpunkt som är för långt bak. Buck har även valt att ta bort hål för loopar, vilket gör att man inte kan säkra en rem vid lillfingret och skifta greppet bakåt på kniven. Detta är absolut ingen ”huggare”.
Moment 3 – Tälja
När det gäller att tälja så är Selkirk rätt så trevlig. Handtaget är inte så greppigt och gör att man måste hålla ordentligt i kniven för att kunna ta i, men den ”full-flat-grind” gör att den ändå har ett bra bett och även går att fintälja med behjälpligt.
Moment 4 – Matberedning
När det gäller att använda Selkirk som en kock-kniv så fungerar den faktiskt riktigt bra. I det närmaste skulle jag nog benämna den för en liten kockkniv istället för en bushcrafting kniv.
Moment 5 – Göra upp eld
Trots att Selkirk inte har en rygg som är speciellt vass så har Buck valt att göra en urgröpning i bladet närmast eggen för att man ska kunna dra eldstål. Att göra fjäderstickor fungerar också bra.
Moment 6 – Skärpa
En av fördelarna med det Kinesiska 420HC stålet är att det är lätt att vässa och går att få riktigt vasst, en av nackdelarna är att den inte behåller sin skärpa så bra. Tyvärr är kniven inte anpassad för den tuffa hanteringen som bushcrafting medför, vilket gör att den ändå får ett lågt betyg. Stålet är dock rostfritt och relativt tufft, vilket ger Buck Selkirk ett medelbetyg i detta moment.
Moment 7 – Slipa
Att slipa Buck Selkirk är väldigt enkelt. Det relativt mjuka stålet går snabbt att forma och stroppa till nästan rakbladsvass inom några minuter.
Moment 8 – Ergonomi
Buck Selkirk är en kniv som ser väldigt bekväm ut att hålla i. Slidan ser också väldigt trevlig ut, på bild. I verkligheten är det inte så uppenbart varför Buck Selkirk har fått ett sånt bra rykte på Internet. Handtaget är glatt och erbjuder inte speciellt bra grepp. Om du är smutsig om händerna eller använder handskar så är upplevelsen ännu värre. Slidan har ett extremt hårt grepp om kniven, vilket gör att man måste använda två-hands fattning för att få ut den. Visst går det att ordna i efterhand, med en Dremel och ett slipstift, men nu pratar vi om kniven utan modifikationer. Tyvärr är detta inget moment där Selkirk glänser.
Moment 9 – Ekonomi/Prisvärdhet
Jag känner till Buck sedan tidigare och har faktiskt haft flera bra knivar från dessa. Selkirk är inte en av dom, då den är tillverkad i Kina och priset är så pass högt att man borde kunna förvänta sig betydligt bättre. Min kniv kostade över 1000 kr, vilket den inte är värd. Om priset hade legat runt 250-300 kr så hade jag inte sagt något, men även en Morakniv för en tiondel av priset är ett bättre köp ur alla aspekter än Buck Selkirk.
Slutbetyg
Att Buck har bra knivar känner många till. För mig var det dock inte uppenbart att deras kvalité skiljde sig så mycket. Som sagt tillhör inte Buck Selkirk mina favoritknivar och jag anser att dom missat på många områden avseende design och utformning. Det känns helt enkelt som att denna kniv är i stil med dom andra Kinesiska knivarna som ser bra ut, men i det närmaste kan jämföras med en satir på vad knivar egentligen ska vara.