Jag vet inte hur det Ă€r med er, men ibland stöter man pĂ„ ett problem som Ă€r sĂ„ pass litet att man ignorerar det… tills det hĂ€nder för femtielfte gĂ„ngen och man till slut fĂ„r nog.
Mitt lilla bekymmer? Saker som hamnar lÀngst in pÄ flaket pÄ vÄr Hilux.
Ni som har pickup vet hur det Ă€r, men Ă€ven om man inte har pickup sĂ„ kan man nog sĂ€tta sig in i situationen. Man har lastat nĂ„got âbara lite snabbtâ, det hamnar lĂ€ngst in, man tĂ€nker att âdet dĂ€r behöver jag ju Ă€ndĂ„ inte förrĂ€n pĂ„ torsdagâ… och plötsligt stĂ„r man dĂ€r pĂ„ tisdag och behöver just det dĂ€r. Det ligger nu strategiskt placerat sĂ„ lĂ„ngt in att det praktiskt taget bor i hytten pĂ„ bilen.
Vad gör man? Jo, man kravlar upp pÄ flaket som en sengÄngare med ryggskott, skrapar knÀna, fastnar med jackan i nÄt spÀnnband, fÄr olja pÄ byxorna och svÀr i det tysta. Eller högt. Beroende pÄ dagsform.
Men inte nu lÀngre.
LĂ„t mig presentera:
Flakkrokenâą.
Spoiler alert: det Àr ett gammalt sopborstskaft och en badrumskrok frÄn Jula eller Rusta eller nÄt stÀlle dÀr man spontanköper saker man inte behöver, men som kan vara bra att ha (bevisligen).
Konstruktionen:
- Ett redigt trÀhandtag, tidigare anstÀlld som skaft till en sop. NÀstan lika lÄng som flaket pÄ pickup:en, för att förhindra en situation dÀr man mÄste ha en Flakkrok-krok.
- En dubbel badrumskrok i tjock metall, troligen avsedd för att hÀnga upp handdukar en gÄng i tiden, men nu omplacerad till frontlinjen i flaklogistikens tjÀnst.
- Ett par skruvar, en meter eltejp, nÄgra buntband och lite vilja.
Resultatet? En förlĂ€ngd arm av ren effektivitet â ett verktyg för den som hellre stĂ„r kvar pĂ„ marken och lever det bekvĂ€ma livet Ă€n att kravla runt pĂ„ flaket. Jag drar helt enkelt fram det jag behöver frĂ„n flaket som en fiskare drar upp sin fĂ„ngst. Fast utan fisk. Och med mycket mer kontroll.
Den kanske ser lite ”ynklig” ut, men dĂ„ kan jag berĂ€tta att den faktiskt Ă€r testad att lyfta mer Ă€n 40 Kg rakt upp, utan att sĂ„ mycket som böja sig det minsta. Att dra saker över flaket och in i min famn, det kan den.
Om du nu sitter och tĂ€nker ”varför?”, sĂ„ Ă€r svaret ”Tja, varför inte?”
Att behöva klÀttra upp pÄ flaket varje gÄng nÄgot rullar ivÀg Àr ungefÀr lika roligt som att byta sÀkring i snöstorm. Och Àven om det hÀr kanske lÄter som en onödigt simpel lösning pÄ ett simpelt problem, sÄ har det faktiskt gjort vardagen med vÄra Àventyr betydligt smidigare. Och det Àr vÀl ÀndÄ det som Àr poÀngen med alla bra uppfinningar?
Jag skulle kunna kalla det för en innovativ accesslösning för vertikal retrieval av oĂ„tkomligt lastgodis i pickup-baserat lastutrymme, men… vi kan lika gĂ€rna sĂ€ga ”Flakkrokenâą.
Nu till lite QnA: Varför Àr krokarna sÄ smÄ? Det Àr ingen designmiss, utan Àr avsiktligen sÄ för att kunna kroka tag i handtagen pÄ vÄra plastbackar som utgör lastsystemet vi har pÄ flaket. Jag har Àven testat den pÄ en massa olika löst material pÄ flaket, med vÀldigt bra resultat.
Det kompakta formatet gör att man inte behöver vara orolig att krokarna ska böja sig om det gÄr tungt, men inte heller att den ska fastna i allt möjligt annat nÀr man vill ha en specifik sak.
Anledningen att det Ă€r dubbla krokar Ă€r för att efterhĂ€rma mina fingrar nĂ€r jag kravlat upp pĂ„ flaket för att dra nĂ„got emot mig… Det Ă€r alltid tvĂ„ fingrar jag drar med. Flakkrokenâą simulerar alltsĂ„ verkliga förhĂ„llanden, vilket gör det hela bĂ€ttre, pĂ„ nĂ„got sĂ€tt.
SĂ„ nĂ€sta gĂ„ng du stĂ„r dĂ€r och funderar pĂ„ om du verkligen mĂ„ste klĂ€ttra in igen â tĂ€nk pĂ„ mig, min sopborste, och badrumskroken som kunde. đ
Ha en riktigt bra dag sÄ hörs vi snart igen.