Läsarfråga: Victorinox mirakelstål!

Micke frågar: Läste just ditt inlägg om Victorinox WorkChamp. Fick bilder i huvudet hur det skulle se ut att göra något tungt med ”Victorinox mirakelstål”. I min ringa mening är detta stål ett skräpstål som inte är värd priset. Hur kan dom motivera ett sånt högt pris för den kvalitén är min fråga.

Svar: Hej Micke. Jag motsätter mig denna typ av tänk. Att säga att Victorinox stål är ett dåligt stål, tja, det är bara naivt och dåligt genomtänkt. Utan att sticka ut hakan allt för mycket så kan jag säga att risken är ganska stor att du inte förstår eller kan sätta dig in i situationen där Victorinox används och vilket behov det verktyget uppfyller.

Att du dessutom kritiserar en kniv som jag köpt och väldigt medvetet valt för just dess egenskaper, tja, då kan du nästan förvänta dig en vägg med text… 😄

Till att börja med så kan jag säga att jag har hört hur många som helst säga att dom skulle köpa en Victorinox SAK (Swiss Army Knife) om den var gjord i S30V stål eller något ännu tuffare. Detta är precis samma argument och tänk som du har, så du är inte unik att tänka på detta sätt. Låt mig därför förklara lite närmare varför Victorinox är tillverkade av ”skräpstål”, så kanske du får en ny infallsvinkel.

Om du är ute i skogen och råkar skära i något så att din kniv med S30V blad blir slö, då har du ett gediget arbete framför dig att återställa skärpan i det bladet. Risken är att du inte får till skärpan ute i fält alls, utan måste till en arbetsbänk med diamantslip för att lyckas.

Med en Victorinox kniv så behövs oftast bara några drag på en läderstropp för att den ska återgå till sin forna skärpa. Om inte det lyckas så går det att återställa kniven till användbart tillstånd mot en sten eller liknande, om situationen kräver detta. Detta är ”per-design” och beror inte på att kniven har ett dåligt stål, den är designad att vara lätt att slipa och underhålla i fält.

Om du dessutom har en av 91 mm modellerna så har du ju en reservkniv att använda, då i princip alla är utrustade med dubbla knivar, som en backup om oturen är framme.

Rent slitage-mässigt så pratar vi om ett stål i samma klass som Sandvik 12C27, som är ett fantastiskt knivstål och en av mina absoluta favoriter. Det är det huvudsakliga rostfria stålet i Morakniv knivarna, bland annat. Men används även av många andra tillverkare runt om i världen. Civivi, Ruike och Casström föredrar bland annat 12C27.

Namnet Victorinox är sammansatt av grundaren, Karl Eisener. Han ville hedra sin mors bortgång 1909 och döpte om företaget till Victoria. Samtidigt skapades den ironiska skölden med kors i, vilket fortfarande finns på samtliga Victorinox produkter. I samband med introduktionen av det rostfria stålet, 1921, så lades den Franska termen för rostfritt stål, ”acier inoxydable” till i namnet och därav skapades namnet Victorinox. Stålet är väldigt rost-trögt och oxidations-resistent och Victorinox var en av dom första i världen att använda just rostfritt stål i sina knivar.

I mer än 100 år (ett-hundra-år!) har Victorinox förfinat och utvecklat härdnings-processerna för att få ett stål som är i det närmaste perfekt i dess egenskaper och dess ändamål. Stålets egentliga beteckning är X55CrMo14 (1.4110 enligt Victorinox) och har en komposition med väldigt mycket krom. 15% för att vara exakt. Detta gör att verktygen kan poleras upp i väldigt fin spegelglans och gör att dom är extremt lätta att hålla rena och sanitära. Krom bidrar också till att stålet blir lättare att härda, vilket ger en exakt hållfasthet och genomgående mästerlig kvalité på slutprodukten.

Det har nog knappast undgått någon att en Victorinox SAK i det närmaste kan efterliknas ett mästerverk tillverkat av urmakare med silkesvantar. Det finns nog ingen tillverkare i världen som kommer i närheten.

Märk väl att jag inte säger att X55CrMo14 är tåligare eller tuffare än super-pulver-stål från Crucial, jag säger att det är bättre anpassat för sin uppgift än dessa typer av stål. Om man skulle ersätta Victorinox X55CrMo14 med S30V så skulle troligen verktygen deformeras i härdningsprocessen eller helt enkelt gå av vid användning för att bladen är för tunna. Dessutom skulle verktygen troligen kosta minst 4-5 gånger mer att köpa.

Jag vill avsluta detta svar med en liknelse mellan två olika bilar, ungefär lika långt från varandra som en Victorinox Swiss Army Knife och en kniv i CPM S30V.

Min liknelse är att många säger att en F1 bil är bättre än en Dacia Duster. Till en början låter detta som en trolig sanning, då F1 bilen kostar många gånger mer än en simpel Dacia. Den har betydligt bättre prestanda och framförallt är det mer vetenskap bakom F1 bilen.

Om man tar ett steg tillbaka och funderar på hur detta skulle fungera i vardagen så inser man snart att en F1 bil tar sig väldigt dåligt efter en skogsväg eller i djup snö. Den är ju inte heller speciellt lämpligt efter en vinterväg och man ryms bara en i F1 bilen.

Dacia Duster tar sig överallt där Ferrarin kan ta sig fram, men även på väldigt många fler ställen. Inte nog med detta. En Dacia Duster kan lasta mer i bagaget, är enklare att underhålla och även billigare att äga. Det ryms betydligt fler i en Dacia, trots dess mindre storlek. Man kan säga att den är betydligt mer mångsidig och anpassningsbar än en F1 bil.

Tar vi samma steg tillbaka så inser man att Victorinox Swiss Army Knife kan göra i princip allt som en svindyr kniv i superstål kan, trots att stålet är smitt och inte är pulver-legerat. Den kan göra betydligt mer saker, innehåller fler verktyg, är lättare att underhålla och dessutom kostar den ju betydligt mindre pengar.

Visst håller den skärpan sämre än ett superstål, men samtidigt är det väldigt enkelt att slipa den skrämmande vass med väldigt enkla medel. Detta är en egenskap som är väldigt underskattad av många, tills olyckan är framme.

Frågan är då. Vad skulle du välja. Köpa en F1 bil eller en Dacia? En Benchmade Bushcrafter eller Victorinox Work Champ? Tänk på det ett tag…

Hoppas du hängde med där Micke. Om inte så är du välkommen att skicka en fråga på nytt, eller kommentera här nedanför.

Ha en bra dag.