Test: Jaktkit Knv2 Mil – Del 2 av 3

Då var det äntligen dags för det praktiska testet av Jaktkit Knv2 i militärt utförande. Efter att ha haft några dagar på mig att testa denna kniv genom att klyva ved, bereda mat och tälja, så kan jag bara konstatera att det inte är en dålig kniv alls.

Förpackning och första intrycket
Det första som slog mig när jag packade upp Knv2 var hur väl inpackad den var. Förutom ”bubbelplast” så var både slidan och kniven separat förpackade i kartongen. Första intrycket var att den vägde mer än vad jag trodde, vilket inte är en nackdel utan snarare tvärtom. Jag har en förkärlek till större knivar, men om dom inte är ”större” så får dom gärna vara tyngre.

Paracorden i handtaget var redan monterad vid köpet, vilket gav ett trevligt intryck. Personligen har jag kilometervis av paracord, men jag förstår hur smidigt det kan vara för andra att få med detta, dom som inte har samma hobby som mig. Att paracorden dessutom är så pass lång gör att man själv kan välja om man vill ha den runt armleden eller bara ”lillfingerlängd”. Personligen kommer jag att klippa ned den till ”lillfingerlängd” eftersom jag annars fastnar i kvistar och annat i skogen. Det enda jag egentligen använder loopen till är för att hugga på ett mer effektivt och säkert sätt.

Slidan
Som jag tidigare sagt så är slidan på Knv2 fantastiskt bra. Den går att skifta mellan höger och vänster sida, men även att anpassa till MOLLE och andra standarder utan större problem. Om du trär in paracord eller kardborreband i öglorna så kan du i princip fästa den var som helst och hur som helst. Dessutom verkar den vara tillverkad av ordentligt tjock Kydex, istället för den tunna varianten.

Jaktkit har även tänkt på att göra en trängre passage längst fram på slidan, i form av en ”buckla” på varje sida (om du tittar noga på bilden ovan så ser du den, ungefär mitt emellan dom två avlånga hålen längst ned).  Detta gör att spetsen centreras och hindrar kniven från att rassla omkring om man rör på sig kraftigt. Jag kan bara gissa, men detta är nog väldigt uppskattat av jägare, som denna kniv faktiskt är designad för.

”Bältesöglan” är tillverkad av nylon och kan med enkelhet öppnas och anpassas då den hålls ihop med kardborre. På detta sätt kan man även bestämma hur högt på bältet som kniven ska ”rida”, vilket kan underlätta att komma åt kniven för personer som är vana att ha sin kniv högre eller lägre än normalt. Det jag gillar bäst med denna typ av bältesloop är att man enkelt kan ta av kniven från bältet utan att behöva gorma, exempelvis när man ska in på en butik på vägen hem från skogen.

Själva kniven
Jag ska inte påstå att jag är någon expert på Knv2, då jag haft en begränsad tid att umgås med den. Den tid jag haft har dock varit trevlig. Jag har som sagt gjort det mesta med den vid det här laget, utan att märka någon direkt nötning på varken egg eller den keramiska beläggningen som täcker bladet. Jag är faktiskt rätt så förvånad att det inte uppvisar något som helst tecken på att vilja släppa från bladet, men det får tiden avgöra när jag har använt den ett längre tag. Jag har inga förhoppningar att den svarta beläggningen stannar kvar på bladet, eftersom det är extremt svårt att få något att fästa på en slät yta överhuvudtaget. Ingen annan kniv med en liknande beläggning som jag har är utan nötningar här och där, så jag anser viss nötning helt normalt.

Smidig och kontrollerbar
Det mellanlånga (110 mm) och ”stubbiga” bladet på Knv2 gör att man får en bra kontroll för fina arbeten, samtidigt som man inte behöver vara orolig om man ska klyva ved för att göra upp eld. Jag trodde initiellt att det långa avståndet mellan fingerskyddet och där eggen börjar skulle bli ett problem, men i ärlighetens namn så ligger kniven så bra i handen att jag inte känt behov av att flytta fram greppet alls.

Handtaget
Handtaget på Knv2 är tillverkat av mörk olivgrön TPEE och känns lite som plast. Jag skulle föredra lite mjukare handtag, men samtidigt är det svårt att säga att det är dåligt på något sätt. Greppet är säkert och jag har inte känt av några ”hot-spots” ännu, vilket gör att jag troligen inte kommer att få blåsor av att tälja ett längre tag. Jag ska dock göra en ny vandringsstav inom kort och tänkte då använda Knv2 till hela projektet, vilket får räknas som det slutgiltiga testet av ergonomin.

En liten film
Jag är inte mycket för att filma när jag är ute i skogen. Denna gång gjorde jag dock ett undantag, mest för att prova på, men även för att bevisa att jag verkligen har använt kniven. Risken när knivar håller så pass bra är att dom ser oanvända ut även efter jag testat dom. =)

Slutord och betyg
Mitt mål med denna recension var inte att jämföra några knivar, utan helt objektivt testa Jaktkits Knv2 i militärt utförande, vilket jag också har gjort. Detta är inte en dålig kniv på något sätt. Tvärt emot vad jag först trodde så blev jag riktigt trevligt överraskad. Den känns tung i handen, är lagom lång för dom flesta uppgifter och dessutom känns den genomtänkt på alla områden.

Det som gör mig mest positiv är dock slidan, som sitter riktigt bra på bältet, passar kniven exakt och fungerar precis som den ska göra. Om man är försiktig så kan man dra ut kniven helt ljudlöst, vilket säkert uppskattas av jägare. Möjligheten att kunna fästa slidan på ryggsäcken i princip hur som helst och dessutom kunna anpassa den för höger eller vänster hand är helt fantastiskt smidigt. För mig som ofta bär två knivar ute i skogen så är det skönt att kunna ha bägge ”normalt vända” oavsett vilken sida av kroppen dom för närvarande bärs på.

Det känns snabbt att Knv2 inte är en lyxig fullblodskniv, i stil med Fällkniven A1. Men frågan är om den verkligen behöver vara det? Knv2 utvecklades för jägare av en jägare där kunden efterfrågar en viss funktionalitet, vilket jag tror Knv2 levererar. Min personliga åsikt är att Knv2 inte behöver slåss mot Fällkniven för att hitta en plats i mångas hjärtan, eftersom den riktar sig mot en annan typ av användare.

Allt som allt vill jag ge Jaktkit Knv2 i militärt utförande ett väldigt högt betyg. Jag hittar ingenting som tyder på att det är problem med kvalité eller tillverkningsprocesser. Stålet (99Cr18Mov) tål riktigt hård användning utan att bli nämnvärt slö. Även efter alla tester som jag utsatt kniven för så finns det inga behov att slipa den.

Del 3 på gång
Snart kommer del 3 av 3, där min jämförelse mellan flera andra knivar kommer att ske. Där kommer vi titta närmare på design och funktionalitet, men jag kommer även att testa knivarna praktiskt, för att kora en vinnare.

På återseende inom kort.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *